Under året 2017 skrevs 112 098 368 recept i Sverige till 6 618 779 personer, vilket motsvarade 5 661 446 399 dygnsdoser läkemedel. (Hur många doser som förskrevs 2018 kan Socialstyrelsens statistikdatabas tyvärr inte ge besked om, eftersom man just inskränkt tillgången till läkemedelsdata.)
Arbetet med att skriva alla dessa recept utfördes till största del av läkare. Den fria förskrivningsrätten är intimt förknippad med läkarrollen och något vi vill värna om. Den ger oss utrymme att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, anpassa behandlingen efter varje individs behov.
Men det är också en svår och krävande uppgift att få till en fungerande och säker läkemedelsbehandling, inte minst till våra äldsta patienter.
Frihet medför ansvar. Ansvar kräver kunskap. Vad jag vet sker det inte någon samlad utvärdering av läkarstudenternas läkemedelskunskap vid någon av landets medicinska fakulteter i dag. Efter utbildning gäller fri förskrivningsrätt från examensdagen fram till dödsdagen.
I Storbritannien genomförs sedan ett par år en nationell, datorbaserad förskrivarexamen för alla sistaårsstudenter [Maxwell S, et al. Br J Clin Pharmacol. 2017]. De universitet vars studenter klarade sig sämre i början har nu höjt sina resultat.
Jag drömmer om en svensk nationell förskrivarexamen inom ramen för den kommande sexåriga läkarutbildningen.