Egenreferat. Fetma i barndomen är en sjukdom som medför stort lidande för individen och utgör en viktig riskfaktor för senare sjukdom. I Sverige har ökningen i förekomst stannat av något de senaste åren, men inte bland barn från socioekonomiskt svaga förhållanden. Fetma hos barn och ungdomar har visat sig svår och resurskrävande att behandla, svårare ju senare insatser sätts in. För att utforma effektiv primärprevention behövs större förståelse för vilka socioekonomiska faktorer som utgör risk för fetmautveckling hos barn, hur tidigt i livet de börjar spela in och hur socioekonomiska riskfaktorer förhåller sig till andra kända riskfaktorer, som föräldrarnas vikt.
I den aktuella studien undersöktes därför hur föräldrars utbildningsnivå respektive inkomst påverkade barns BMI-utveckling från födelsen och påföljande risk för fetma i skolåldern.
Studien inkluderade 3 030 barn från Västra Götaland födda 1998–2008, rekryterade dels via den europeiska IDEFICS-studien, dels som registerbaserade kontroller. Tillväxtdata från födelse till 8 års ålder inhämtades från lokala BVC-journaler och registerdata om föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå samt utländsk härkomst från Statistiska centralbyrån. Uppgifter om moderns BMI och rökvanor under graviditet inhämtades från Medicinska födelseregistret.
Låg utbildningsnivå hos föräldrarna, justerat för inkomst, var associerad med högre BMI redan från 6 månaders ålder. När justering även gjordes för utländsk härkomst, moderns eget BMI och rökning sågs signifikant högre BMI från 4 års ålder i gruppen med kort utbildning. Vid 8 års ålder var skillnaden i BMI 0,48 (95 procents konfidensintervall 0,27–0,68, P < 0,001) mellan grupperna med kort utbildning (gymnasium eller kortare) och lång utbildning. Låg inkomst var inte en oberoende riskfaktor för högre BMI. Risk för fetma vid 8 års ålder var högre för barn från familjer med kort utbildning, oavsett inkomst (oddskvot 2,73 resp 3,16). Trots likartad risk för fetma skilde sig de två grupperna med kort föräldrautbildning i längd; barn till föräldrar med låg inkomst var kortare än barn till föräldrar med hög inkomst.
En hög utbildningsnivå hos föräldrar verkar vara en kraftfull skyddande faktor mot fetmautveckling i barndomen. Att låg inkomst var relaterad till kortare längd i skolåldern antyder dock att inkomst och utbildning kan ha olika effekter på kroppskonstitution och metabol riskprofil.
Att en utbildningsrelaterad skillnad i BMI kunde skönjas redan under barnets första levnadsår talar starkt för att tidiga utbildningsinsatser inom barnhälsovården kan vara en framgångsrik väg att stävja fetmaepidemin.
