Resan har varit lång. 2010 började utbildningsdepartementet utreda frågan. Året därpå startades en utredning ledd av Stefan Lindgren, professor i medicin. Två år senare kom hans förslag, som i stort är det som regeringen i dag klubbat igenom.
– Nu äntligen har vi fattat beslut om en ny läkarexamen med reviderade examensmål. Från hösten 2021 har vi en ny läkarutbildning på plats, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre forskning och utbildning.
Den stora fördelen med förändringen anser hon är att läkare kommer att bli legitimerade snabbare.
– Nu får vi en ordning då både studenter, vårdgivare och patienter vet hur lång tid det tar för en läkare att bli färdig läkare och att det dessutom kommer att gå betydligt snabbare. Nu kommer vi veta att det tar sex år att få läkare legitimerade.
Starten på den nya läkarutbildningen skjuts alltså upp ett år till hösten 2021. Det är något som både Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och lärosäten som utbildar läkare har bett om eftersom de anser att det annars blir mycket svårt att hinna få den nya utbildningen på plats.
– Vi vill lyssna in synpunkterna, men vill samtidigt vara tydliga med att vi verkligen vill ha den nya läkarutbildningen på plats så fort som möjligt, säger Matilda Ernkrans.
Utbildningsdepartementet började utreda detta för nio år sedan och Stefan Lindgren kom med sin utredning 2013. Varför har det dröjt så länge innan ni fattat ett beslut?
– Det är svårt för mig att svara på. Men det här är en ganska stor förändring och det är många parter som behöver finnas med i att vi faktiskt gör rätt när vi nu förändrar läkarutbildningen. Ibland brukar man säga att det kan ta längre tid från idé till beslut i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Men när vi väl går till beslut är alla med på tåget och implementeringen brukar därför gå snabbt.
Läkarstudenter som har börjat sin utbildning före den 1 juli 2021 ska få slutföra utbildningen enligt de gamla reglerna – med kravet att de tar sin examen senast december 2029.
Detta är den största förändringen av läkarutbildningen sedan 1969. Det handlar inte om att förlänga den nuvarande utbildningen med en termin, utan är en genomgående förändring av hela vägen: från första termin till färdig specialist.
Lärosätena som i dag har läkarutbildningar måste ansöka på nytt för att få examensrätt för den nya läkarutbildningen, och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska göra examenstillståndprövningar.
I slutet av förra året beslutade riksdagen att allmäntjänstgöring (AT) ska fasas ut och att bastjänstgöring (BT) ska införas från år 2020. Ett beslut som går hand i hand med den sexåriga läkarutbildningen. De första som kommer att göra BT är utlandsutbildade läkare. Den första kullen med svenskutbildade läkare kommer tidigast att påbörja sin bastjänstgöring 2027.
Läs också:
Stefan Lindgren: »Det har tagit svårbegripligt lång tid«
Nytt förslag: Sexåriga läkarutbildningen skjuts upp ett år
Lärosätena vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen
Riksdagsbeslut fattat: BT ska införas och AT fasas ut
Sofia Rydgren Stale: »Vi har vunnit en seger«
- 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
- 2011 startas en utredning ledd av Stefan Lindgren.
- 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
- I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som ger läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
- Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
- I april 2015, efter att förslaget legat vilande på utbildningsdepartementet i två år, skickades det ut på remiss.
- Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
- I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
- 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
- En referensgrupp får i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Förslaget lämnas till regeringen hösten 2017.
- Februari 2018 skickas förslaget om läkares bastjänstgöring, BT, på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
- Sommaren 2018 skickas även regeringens promemoria »En sexårig utbildning för läkarexamen« på remiss. Reaktionerna är överlag positiva, men ett starkt önskemål är att utbildningsstarten bör skjutas upp.
- 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut.
- 21 mars 2019. Regeringen beslutar att den sexåriga läkarutbildningen ska införas. Starten skjuts dock fram till höstterminen 2021.
