Det finns ännu inga evidensbaserade riktlinjer för denna sjukdom. Varför?
Det finns tyvärr få studier där man har jämfört vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva. Att sjukdomen är relativt ovanlig och varierar i svårighetsgrad individuellt bidrar till detta. Men jämförande behandlingsstudier pågår, vilket är hoppfullt.
Vad är viktigast i det nationella handläggningsstöd ni beskriver i artikeln?
Viktigast är att patienterna följs standardiserat och regelbundet avseende ögonstatus, men också att behandling sätts in och följs upp och att man tidigt överväger kirurgisk åtgärd vid försämring av synen. Faktorer som vi vet påverkar sjukdomen, som övervikt, och eventuella riskfaktorer (läkemedel/samsjuklighet) behöver uppmärksammas och behandlas.
Varför föreslår ni detta handläggningsstöd?
Ett strukturerat handläggningsstöd är viktigt för att vi ska kunna utvärdera det vi gör i dag och möjliggöra förbättrade vårdrutiner i framtiden, men också för att patienterna ska erbjudas vård som är »up-to-date« och jämlik.
Sjukdomen är vanligast bland överviktiga unga kvinnor. Är övervikt en riskfaktor?
Det är en tydlig riskfaktor, men sambandet är inte helt klarlagt. Flera teorier finns, bland annat att den ökade inflammationsaktiveringen vid övervikt kan ha betydelse, ökade leptinnivåer m m.
Hur är prognosen?
Flera patienter läker ut i sin sjukdom, men vi ser också patienter som får permanent synskada. Många fortsätter att ha besvär med kronisk huvudvärk långt efter att trycket normaliserats. Vi har just nu en uppföljningsstudie som pågår där vi vill undersöka just långtidsutfallet.
