Avgående Sylf-ordföranden Jonas Ålebring ser läkarnas arbetsmarknad som den viktigaste framtidsfrågan. »Om inte underläkarna hade haft en dysfunktionell arbetsmarknad full av flaskhalsar och dåliga villkor hade inga av de problem vi ser i dag funnits«. Foto: Sveriges läkarförbund
Jonas Ålebring, ST-läkare i anestesi och intensivvård, blir färdig specialist i sommar och slutar efter drygt två år som ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf). Vem som tar över efter honom bestäms på lördag.
Hur har tiden som ordförande varit?
– Det har varit jättemycket arbete och jättekul och intressant! Vi är oerhört bortskämda med aktiva lokalavdelningar i hela landet och många nationella aktörer bjuder in Sylf. Dels för att vi är framtidens hälso- och sjukvård och dels för att man upplever oss som en konstruktiv och positiv organisation.
Ni bjuds in. Men får ni genomslag för era synpunkter också?
– Ja, det tycker jag. Ett konkret exempel är att vi lyckats med att öka antalet AT-platser. Vi har släppt väntetidsrapporter i nationell media, brutit ner lokala siffror och det har gett mycket reaktioner hos landstingen. Även om vi inte nått målet om 1 700 AT-platser än, har vi kommit en bra bit på väg.
Under Jonas Ålebring tid som ordförande kom det efterlängtade beslutet om en sexårig, legitimationsgrundande utbildning för läkare och införandet av bastjänstgöring (BT) som en ny fristående del av specialiseringen.
– Det är viktigt att vi har en högkvalitativ läkarutbildning och en karriärgång som fungerar. Vi måste ha tillräckligt med platser när vi går över till BT-systemet. Sylf har jobbat mycket med att göra BT lite mindre detaljreglerad än AT, så det blir lättare att öka antalet platser.
Vilka är de största utmaningarna framöver?
– Läkarnas arbetsmarknad. I dag möts nyutbildade läkare av väldigt låga löner, väntetider till AT och osäkra anställningar – och nu även tjänster med traditionella sjuksköterskeuppgifter. Det är ingen attraktiv arbetsmarknad för dem som läser den längsta utbildningen vi har i landet. Om arbetsgivaren erbjuder den här typen av arbetsmarknad kommer inte många vilja jobba i sjukvården.
På Läkarförbundets senaste fullmäktigemöte riktade Sylf och SLF student strålkastarna på lönefrågan och underläkarnas dåliga löneutveckling. Det resulterade i ett beslut om att Läkarförbundet ska se till att »underläkares löner blir en prioriterad fråga för förhandlingsdelegationen så att hela läkarkollektivets löner fortsätter att öka«.
– För att vara ett fackförbund har Läkarförbundet inte pratat så mycket om lön – men har börjat mer på sistone. Vi tror delvis det är för att Sylf har pekat mycket på de basfackliga frågorna, som lönerna.
Varför har det inte gjorts tidigare?
– Jag tror att läkare generellt pratar alldeles för lite om villkor och löner. Delvis är det nog en kulturfråga, man tror att man har det ganska bra fast man inte riktigt vet vad andra yrkesgrupper tjänar. Men det är Läkarförbundets uppgift att arbeta med de grundfackliga frågorna. Löneutvecklingen har varit väldigt dålig i vissa grupper.
Har du något råd till Sylfs nya ordförande?
– Våga sätta fingret på obekväma problem! Det är bara Sylf som representerar underläkare i Sverige. Ingen annan gör det jobbet. Och för styrelsen, nya ordföranden och alla våra medlemmar tror jag de viktigaste faktorerna för framgång är att vara nyfiken och se möjligheter.
Du är i sluttampen av din ST i anestesi och intensivvård i Lund. Vad ska du göra sedan?
– Ja, jag blir färdig specialist till sommaren. Jag fortsätter mina uppdrag i Läkarförbundets förbundsstyrelse även om jag slutar som ordförande i Sylf. I övrigt håller jag ögonen öppna.
Madeleine Liljegren, tidigare ordförande i Sylf Stockholm, är valberedningens förslag till ny ordförande.
Läs mer:
