Egenreferat. Det saknas internationell samstämmighet kring den prognostiska betydelsen av ett högt blodtryck vid maxarbete under ett arbetsprov. Detta kan delvis förklaras av det faktum att ett högt blodtryck vid maxarbete bland annat kan tyda på en perifer kärlstyvhet, hypertension eller helt enkelt en god arbetsförmåga – det senare eftersom blodtrycket under arbete stiger närmast linjärt, med stigande belastning via ökande hjärtminutvolym.

Därför har vi i en nyligen publicerad studie utvärderat värdet av att ta hänsyn till belastningen vid tolkningen av blodtrycksreaktionen vid maximala kliniska arbetsprov. Utfallsmåttet var död oavsett orsak, där drygt 7 500 amerikanska män som genomgått arbetsprov på gångmatta under åren 1987–2007 följdes under i genomsnitt 18,4 år. Ökningen av systoliskt blodtryck under arbete indexerades mot ökningen i beräknad belastning (MET, metabolic equivalent of task), och värdet uttrycktes som kurvans lutning.

Liksom i flera tidigare studier utförda i kliniska populationer var högre blodtryck vid maxarbete positivt associerat med överlevnad, i denna studie även efter justering för ålder, testår, komorbiditeter, riskfaktorer och läkemedelsanvändning. I hela gruppen innebar en ökning motsvarande en standardavvikelse (Z-poäng) av systoliskt blodtryck 11 procents lägre justerad risk för död under uppföljningstiden (hazardkvot 0,89; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,85–0,92). När hänsyn togs till belastningen var resultatet i stället det omvända: större blodtrycksstegring i förhållande till belastning innebar 11 procent högre justerad risk för död, per Z-poäng (95KI 1,08–1,15). Personer som enligt amerikanska arbetsprovsriktlinjer hade ett förhöjt blodtryck vid maxarbete (≥ 210 mm Hg) hade utöver en lägre risk för död även en högre arbetsförmåga.

Sammantaget talar dessa resultat för att vi bör överväga att ta hänsyn till belastningen när vi tolkar blodtrycksreaktionen under arbete, åtminstone om vi vill använda den i prognostiskt syfte. Innan detta implementeras i Sverige behövs studier på kvinnor samt arbetsprov utförda med ergometercykel och med watt som belastningsmått, då detta är det sätt på vilket merparten av arbetsprov utförs i Sverige. Men de fysiologiska principerna torde dock vara desamma hos amerikaner och svenskar – blodtrycket under arbete är starkt beroende av arbetsbelastningen, via hjärtminutvolym.

Arbetet utfördes som del av postdokvistelse vid Stanford Cardiovascular Institute, Stanford-universitetet, Kalifornien, USA