Peter Byass, epidemiolog och professor i global hälsa vid Umeå universitet.
– En av anledningarna till att vi fokuserade på barnens synvinkel är de väldigt uppmuntrande framstegen när det gäller medvetenheten om klimatfrågan – skolstrejkande unga som Greta Thunberg med flera, säger Peter Byass, epidemiolog och professor i global hälsa vid Umeå universitet, till Läkartidningen.
Han är en av forskarna bakom årets rapport från det internationella forskningssamarbetet »Lancet Countdown: Tracking Progress on Health and Climate Change«. Det leds av tidskriften Lancet och följer klimatförändringarna för att samla forskning kring effekterna på hälsan världen över.
Rapporten tittar både på hur barn är mer sårbara för effekter av klimatförändringarna, såsom utbredning av infektionssjukdomar, och hur de som föds i dag kommer att påverkas under sin livstid.
Och om de ungas medvetenhet är uppmuntrande, är deras framtid tyvärr inte det.
– De flesta av oss vuxna har växt upp med att saker gradvis blivit bättre; medellivslängden har ökat, levnadsförhållandena har blivit bättre och sjukvården har blivit bättre. Men om världen inte tar tag i klimatförändringarna kan den trenden vända, säger Peter Byass.
Små barn lider mest av den alltjämt ökande medeltemperaturen, med minskande skördar, ökande matpriser och undernäring som följd. Barn drabbas också hårt av den ökande förekomsten av infektionssjukdomar. I Europa har till exempel denguefeber spridit sig till nya områden.
Och det är inte bara på de sydligare breddgraderna läget har blivit värre. I polarregionerna ändras utbredningen av sorkfeber och i hela Europa ökar oron för fästingburna infektionssjukdomar, berättar Peter Byass.
– Ekologin ändras för organismerna som sprider de här sjukdomarna. Vi kan inte anta vi är säkra i Norden och att allt händer söderöver. Problemen kommer att vara annorlunda, men det kommer att finnas problem överallt.
Ett exempel är en ökad risk för badsårsfeber i Östersjöområdet med stigande vattentemperaturer. 2018 rapporterades ett rekordstort antal fall av vibrioinfektioner i Sverige – 178 stycken.
Om utsläppen av koldioxid fortsätter i oförändrad takt kommer de barn som föds nu bo på en planet som är 4 grader varmare än genomsnittet innan industrialiseringen, när de fyllt 70 år. De kommer sannolikt även att utsättas för mer extrema vädereffekter.
Redan i dag har människor i en tydlig majoritet av världens länder drabbats av fler skogsbränder jämfört med början på 2000-talet. Och en rekordstor mängd människor över 65 år upplevde en värmebölja i fjol, omkring 200 miljoner fler än snittet 1986–2005.
Ökningen av värmeböljor är något som även förvånar en luttrad professor som Peter Byass.
– Antalet individer exponerade för värmeböljor skjuter i höjden varje år. En vecka av onormalt höga temperaturer kan göra äldre väldigt sjuka eller till och med leda till döden, säger han.
Peter Byass tycker att det är positivt att allmänheten ofta inser vikten av klimatfrågorna och bidrar med klimatsmarta val i sin vardag. Men det krävs att ländernas regeringar tar tag i frågan på allvar.
– Som individer finns det bara en del saker vi kan göra. Samtidigt är det ganska nedslående när du har regeringar, som den amerikanska, som vill dra sig ur FN:s klimatavtal, säger han och fortsätter:
– Det är inte bra att år efter år säga att vi kanske gör något i framtiden. Framtiden är nu och vetenskapen är helt tydlig med det.
Rapporten finns på Lancets webbplats.
Läs även:
Flera dåliga rekord
Lancet Countdown-rapporten bygger på 41 nyckelindikatorer och visar konsekvenserna för den globala hälsan om utsläppen fortsätter i oförändrad takt eller om Parisavtalet efterlevs. 120 experter från 35 institutioner ingår, däribland Umeå universitet och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar i Solna.
2018 var 107 dagar gynnsamma för vibriobakterier i Östersjön. Det är dubbelt så många som på 1980-talet och ett nytt rekord. I Sverige rapporterades 178 fall med infektion, också det rekord.
Farliga nivåer av små partiklar (PM2,5) länkades till 281 000 dödsfall i förtid i Europa 2016, varav 48 000 från kol. Globalt är siffran 2,9 miljoner.
De ekonomiska förlusterna och kostnaderna för sjukvård till följd av små partiklar beräknas kosta 129 miljarder euro per år under den nuvarande befolkningens levnadstid, om utsläppen ligger kvar på 2016 års nivå.
152 av 196 länder upplevde en genomsnittlig ökning när det gäller människor exponerade för skogsbränder under perioden 2015–2018, jämfört med 2001–2004.
220 miljoner människor över 65 år upplevde en värmebölja 2018, vilket är 60 miljoner fler än 2017 och slår rekordet på 209 miljoner år 2015.
