Svenska allmänläkare mer stressade än kollegorna i andra länder

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterar i dag, torsdag, delresultat från International Health Policy Survey (IHP). Studien genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund.

Vårdanalys har undersökt hur svenska primärvårdsläkare upplever att vården fungerar och jämfört med svar från primärvårdsläkare i tio andra länder. Frågorna handlar om läkarnas syn på arbetet, vårdens tillgänglighet och innehåll samt digitala verktyg för både läkare och patienter. Totalt deltog drygt 2 400 svenska primärvårdsläkare.

Resultaten visar bland annat att Sverige sticker ut i negativ bemärksele vad gäller stress, arbetsbörda och tiden läkarna kan lägga på varje patient. Svenska primärvårdsläkare är bland de minst nöjda med den dagliga arbetsbördan och med den tid som kan ägnas åt varje patient.

Cirka 65 procent av läkarna upplever sitt arbete som mycket eller oerhört stressigt. Det är den högsta andelen av alla undersökta länder. Det är också en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2015 då en liknande undersökning genomfördes.

– Det är väldigt viktigt att ta de resultat som kommer fram på stort allvar, och frågan om stress är en av dem. Man behöver verkligen titta mer på varför det här uppstår, vad det orsakas av och vilka konsekvenser det kan ge, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, till Läkartidningen.

Han framhåller dock att man behöver se resultaten i undersökningen i en helhet, och att det också finns styrkor i det svenska systemet, inte minst vad gäller digitalisering.

Av de undersökta länderna är Sverige det land som i högst grad använder digitala verktyg för informationshantering, både för läkarna och för patienterna. Exempelvis uppger svenska läkare i högst utsträckning att patienterna kan ställa medicinska frågor och se sina journaler via nätet. 

Det är också vanligare att det arbetar flera yrkesgrupper på mottagningen. I många andra länder är det vanligt att endast läkare och sjuksköterskor arbetar på vårdcentralerna.

Omkring hälften av läkarna i Sverige uppger att de är mycket nöjda med att arbeta som läkare. Det är ungefär som genomsnittet i undersökningen. De flesta anser också att den övergripande kvaliteten på hälso- och sjukvården är bra.

Jean-Luc af Geijerstam hoppas att resultaten ska utgöra ett bra kunskapsunderlag för vidare diskussioner om den svenska hälso- och sjukvården i stort men också om tänkbara lösningar för primärvården.

– När vi pratar primärvård har vi från Vårdanalys sida sett att vi är inne i en omställningsfas. Det är tydligt att det finns en generell kapacitetsbrist. Vi har i tidigare rapporter visat att man behöver ett tydligare uppdrag, säkerställa resurser, men också jobba med utvecklingskraften och förutsättningar för lärande och för ledarskapet.

En fördjupad rapport med fler resultat och analyser ska publiceras i mars 2020. I den ska man exempelvis undersöka regionala skillnader i Sverige. 

– Vi ska också göra ytterligare beskrivningar av primärvårdssystemen i de olika länderna. Det är inte så att man helt och hållet jämför äpplen och päron, men det är olika uppbyggnad av systemen. Marsrapporten kommer att innehålla ytterligare kunskap så att man kan förstå resultaten bättre.

Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningens ordförande, anser att resultaten är intressanta.

– Det som beskrivs känner jag väldigt väl igen, just att vi är minst nöjda med vår arbetsbörda och att vi inte kan lägga så mycket tid på varje patient. Det beror på att vi är för få och att vi i mycket högre utsträckning är detaljstyrda. I andra länder finns en mycket större tillit till professionen och allmänläkarna, säger hon.

Vad gäller användningen av digitala verktyg instämmer hon i att de digitala systemen är mer avancerade i Sverige.

– Men det kan samtidigt ställa till det. Vårt problem är att vi har många olika system, vi måste logga in och ut och information flyter inte mellan olika delar. I andra länder, exempelvis Estland, finns det bättre förutsättningar eftersom det finns en gemensam plattform att bygga på.

En primärvårdsreform har aviserats. Vad behöver den innehålla för att komma tillrätta med problemen kring stress och arbetsbörda?

– Vi måste självklart bli fler. Tittar man på siffror över hur många som är specialister, hur många som går i pension och hur många som är blivande allmänläkare så är det fortfarande en negativ balans. Ett problem är också att vi jobbar mycket deltid. Det måste bli listning på läkare och listningstak, vilket vi förespråkat. Så är det i alla andra länder och då kan man ge god tillgänglighet, få en bra arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Hon lyfter också fram att när uppgifter flyttas över till primärvården, så måste man säkerställa att det finns tillräckligt med resurser och kompetens för att hantera det.

– Plötsligt kan det bestämmas att från och med ett visst datum så ska till exempel allmänläkare ta hand om alla prostatacancerpatienter som är 85 år eller äldre. Men blir det bra för patienten och håller vi uppe kvaliteten? Har vi kompetens för det? Vi allmänläkare måste vara med när primärvårdsuppdraget formas.

Resultaten från undersökningen finns att ta del av på Vårdanalys webbplats.