Sedan Sveriges yngre läkares förening (Sylf) 2008 började mäta hur lång tid det tar att få AT har väntetiden ökat med 50 procent. I år fortsätter utvecklingen, enligt Sylfs väntetidsrapport. Förra året var väntetiden 10,2 månader. I år var den 10,6 månader.

– Men nästan var tionde läkare väntar längre än två år på sin AT och då finns det ett stort mörkertal då vi bara tillfrågar de som vid tillfället fått en AT-plats, säger Madeleine Liljegren, ordförande för Sylf i ett pressmeddelande.

Väntetiderna är, liksom tidigare, längst i Stockholm och Uppsala, 17,9 respektive 14,9 månader. Kortast var väntetiderna i Västernorrland (5,4 månader) och Norrbotten (6,4 månader).

I Stockholm, Uppsala, Kronoberg, Värmland, Norrbotten och Västernorrland har väntetiderna minskar något mellan 2018 och 2019. I övriga regioner har väntetiderna blivit längre.

Enligt Sylf saknas det 370 AT-platser. Ändå är det få platser som tillkommer. I år har antalet ökat med tre platser. Samtidigt har kullarna med läkarstudenter som tar examen blivit större och därmed även behovet av AT.

I dag är regionerna skyldiga enligt lag att tillhandahålla AT-platser, men det lagkravet försvinner i juli 2020 i och med införandet av den nya läkarutbildningen (som sedan startar ett år senare). Sylf befarar att flaskhalsen kommer att växa ytterligare då.

– Vi är mycket oroade över utvecklingen. Regionerna har redan nu svårt att möta de behov de är skyldiga att tillgodose enligt lagen. Vi har svårt att se hur de kommer att lösa det ökande behovet som framtiden bjuder på, säger Madeleine Liljegren i pressmeddelandet.

De som börjar läkarutbildningen före juli 2021 blir sannolikt de sista som gör AT, därefter blir läkarutbildningen legitimationsgrundande. Läkarna som börjar den nya sexåriga utbildningen kommer att göra basttjänstgöring (BT) som en första fristående del av ST-tjänstgöringen.

Övergångsreglerna mellan de två utbildningssystemen är dock inte klara, och det är därför oklart hur länge AT kommer att finnas kvar.

»Hur Sverige hanterar de närmaste åren kommer att vara avgörande för att säkerställa kompetensförsörjningen av läkare inom vården, både för att undvika att utbildade läkare tvingas ta alternativa karriärvägar eller för att bristen på AT-platser leder till att läkare inte får möjlighet att legitimeras innan AT försvunnit som utbildningsväg i svensk vård«, skriver Sylf i rapporten.

Sylfs rapport bygger på svar från 1 447 läkare som gör AT eller avslutat sin AT i slutet av 2018. Svarsfrekvensen var 54 procent. Väntetiden räknas som tiden från avlagd examen till påbörjad AT.

Åtgärder som behövs enligt Sylf:

  • Processen för utfasning av AT måste kommuniceras tydligt och inte riskera att låsa in olegitimerade läkare mellan två utbildningssystem.
  • Regionerna måste korta ned tiden för AT till minimitiden 18 månader och samtidigt utöka antalet AT-platser för att utöver detta komma till rätta med AT-skulden.
  • Socialstyrelsens nationella planeringsstöd behöver ytterligare vidareutvecklas för att ge god statistik till planeringen av AT och nu även BT.
  • De underläkare som väntar på AT måste ges stöd, handledning och utbildning för att vården ska vara god och patientsäker.