Vetenskap och politik går inte alltid hand i hand. Regler och förordningar som skapas av politiker baseras inte alltid på befintlig kunskap. Det brukar sägas att beslut baseras på fakta och värderingar, och om besluten inte är förenliga med den beslutsfattandes värderingar så får man väl ändra på fakta. Etikprofessor Niels Lynøe har illustrerat det med den amerikanska kongressledamoten Todd Aikens påstående att graviditet inte kan uppstå efter våldtäkt. På så sätt behöver man inte bevilja abort, för om kvinnan blir gravid, ja då var det ju ingen våldtäkt!

Ett färskare exempel ses i Ohio där utomkvedshavandeskap föreslås »flyttas« från äggledaren till livmoderhålan. Detta för att undvika att operera bort fostret, vilket skulle innebära »mord« enligt förslaget. Att detta inte är tekniskt möjligt i dag spelar ingen roll. En fallbeskrivning om en lyckad sådan procedur publicerades 1994 i British Journal of Obstet­rics and Gynaecology, men fallet visade sig vara uppdiktat och artikeln drogs tillbaka.

Ytterligare ett exempel från USA är att kvinnor som påbörjat en medicinsk abort, och intagit antiprogesteron, uppmuntras att ångra sig och i stället tillföra progesteron för att stoppa processen. Eftersom det saknas evidens för att det ska fungera har man nu gjort en studie för att undersöka det. Den fick dock avbrytas i förtid eftersom kvinnorna fick så många komplikationer. Intressant att man fick etiktillstånd till detta. Varför inte lita på den kunskap som finns? Vad har prioriterats i dessa exempel? Inte kvinnors hälsa i alla fall.