Det är väl känt att psykisk ohälsa och sociala problem har betydelse för hur människor klarar av att tackla fysisk sjukdom och besvärliga somatiska behandlingar. Att patienter med kroniska somatiska sjukdomar oftare lider av exempelvis depression och ångest är också välkänt. Dessa samband förbises dock ofta.

I detta nummer av Läkartidningen publiceras en artikel som redovisar hur utredningar av kandidater för transplantation i Sverige varierar när det gäller psykiatriska och sociala faktorer. Variationen är stor i hur utredningarna går till på de olika transplantations­klinikerna, och gemensamma riktlinjer för hur de bör genomföras saknas. Författarna menar att användning av gemensamma transplantationsspecifika skattningsinstrument ut­över de individuella bedömningarna borde minska inflytandet av personliga tolkningar och känslomässiga faktorer. Därmed skulle kandidatselektion, behandling och omvårdnad samt jämlikhet i vården troligen förbättras.

I ett temanummer i Läkartidningen (38/2018) diskuterades utförligt de potentiella vinsterna med ett utvecklat teambaserat samarbete mellan psykiatri, psykologi och somatik i sjukvården. Svensk sjukvård ligger i framkant inom många specialiteter, dock inte inom detta område.

Hur kommer det sig att utvecklingen av evidensbaserad vård för dessa svårt plågade patienter trots kunskapsläget går så långsamt?