Skyddsombud: Anmälningarna är bara toppen av ett isberg

Knut Bodin, huvudskyddsombud för läkarna i Region Uppsala, står i sitt lilla arbetsrum på Sacos kontor på Akademi-ska sjukhuset och pekar mot en bokhylla.

– Här har vi psykakuten, där är käkkirurgin. Och så har vi BUP. Där har jag inte gått till Arbetsmiljöverket ännu, men jag är inte nöjd med arbetsgivarens svar.

Det han pekar på är pärmar med några av de pågående 6:6a-anmälningar om brister i arbetsmiljön (se ruta på sidan 383) som han ligger bakom.

– Nu delar jag upp det i småpärmar, så att de blir lättare att ta med sig, fortsätter han.

När Läkartidningen besöker Knut Bodin är det dagen efter att Arbetsmiljöverket varit på besök och granskat arbetsmiljön för läkarna på Akademiska sjukhusets akutmottagning.

Hur gick inspektionen?

– Både och, kan man väl säga, blir Knut Bodins kortfattade svar.

Bakgrunden till myndighetens besök är en anmälan som Knut Bodin gjorde i höstas. Den bygger på resultat från en enkät om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA-enkät) till läkarna på verksamhetsområde Akutsjukvård och internmedicin.

Enligt anmälan visar enkäten »anmärkningsvärda resultat« vad gäller återhämtning, ledarskap, handlingsutrymme och kontroll samt säkerhet och hälsa.

– Vi såg brister som var rätt allvarliga. Dels i själva organisationen, ledarskapet och i det som är balansen mellan krav och resurser, men också vad gäller återhämtning. Det här är allvarliga tecken. Läkarna hinner inte med sitt arbete inom den tiden man ska jobba. Det blir oftast att man får jobba över eller stanna kvar.

Vad säger arbetsgivaren om det?

– De har gjort ett embryo till en handlingsplan, men den behöver bli mer detaljerad. Det som saknas är en tidpunkt när åtgärderna ska vara gjorda, när de ska följas upp och så vidare. Det är ett försök till att göra något, men jag ser fram mot en mer detaljerad åtgärdslista.

När det gäller arbetsmiljöproblem på Akademiska sjukhuset har mycket kretsat kring akutmottagningen. Vårdplatsbrist och en överfull akut har plågat sjukhuset länge, och förra året gjordes sex anmälningar till Arbetsmiljöverket som berörde akuten.

I november blev situationen så allvarlig att Knut Bodin begärde skyddsstopp, vilket ett skyddsombud kan göra om det finns omedelbar fara för liv och hälsa.Stoppet varade i två timmar, och under den tiden var intaget till akuten endast öppet för patienter vars liv var i fara.

– Jag tror det var 17 patienter – kanske ännu fler – som låg där i korridorerna. Då blir det för stor belastning helt enkelt, både för läkarna och för övrig personal, att hålla koll på allihopa. Jag menade att det var hälsofarligt.

Samtidigt anser Knut Bodin att det nu skett vissa förbättringar på akuten. Det handlar framför allt om ett nytt projekt som startade i januari. Det innebär att inskrivningsklara patienter i behov av vårdplats maximalt får ligga i 60 minuter på akuten innan de ska föras vidare till en vårdavdelning.

– Det har betytt väldigt mycket för sjuksköterskorna och undersköterskorna, men också till viss del för läkarna, säger Knut Bodin.

Att det har blivit bättre bekräftas av Kazal Hawez. Hon är specialist i internmedicin och akutsjukvård och har arbetat på akuten sedan 2007. Hon har tidigare varit klinikombud, men nyligen blev hon biträdande sektionschef.

– Jag vill visa er en sak, säger hon samtidigt som hon drar sitt passerkort i en kortläsare.

När den automatiska dörren till akutmottagningen åker upp sträcker hon ut armen.

– Ser ni hur det ser ut? Det är tomt. Inga patienter i korridoren.

När det var som värst såg det inte ut så, berättar Kazal Hawez.

– Då var det patienter överallt, och personalen sprang runt. Dessutom hör man knappt vad någon säger för alla pratar och det väldigt mycket ljud. Det var en kaos-liknande situation.

Ett stort problem med kvarliggande patienter på akuten är att akutsjukvården har behövt bedriva slutenvård, med allt vad det innebär med mediciner, mat och omvårdnad. Då hotas både patientsäkerheten och arbetsmiljön, menar Kazal Hawez.

– Om en patient som kommer in har 20 mediciner så finns ju inte det på akutmottagningen, utan det finns på slutenvårdsavdelning. Då måste sjuksköterskorna här springa runt och dela ut medicin i stället för att ta emot nya patienter som kommer till akuten. Det blir en press på vår personal, och doktorerna får det jättejobbigt.

Nu är situationen mycket bättre. Kazal Hawez pekar, liksom Knut Bodin, på att projektet »60 minuter till vårdplats« varit till stor nytta.

– Nu har vi ett kontinuerligt flöde där inläggningsklara patienter som behöver inläggning flyttas direkt till avdelningen. Det innebär att patienter inte behöver bli kvar i korridoren eller runt omkring på akutmottagningen, säger Kazal Hawez.

I mitten av februari meddelade sjukhusledningen att den nya rutinen ska permanentas. De inskrivningsklara patienterna ska fördelas över samtliga avdelningar inom slutenvården. Enligt sjukhuset borde det därför inte bli mer än ytterligare en eller två extra överbeläggningar per avdelning jämfört med hur det ser ut i dag.

Men även om projektet med att snabbt flytta bort inläggningsklara patienter från akuten har gett effekt, finns det fortfarande problem. Ett är att akutmottagningen är för liten. Samtidigt är vårdplatsbristen på sjukhuset inte löst.

– Vi behöver fler platser för att vårda våra patienter, absolut. Alla vet det. Men här och nu, tills man skaffar fler platser, så tar hela sjukhuset nu del av problemet i stället för att bara akutmottagningen belastas, säger Kazal Hawez.

Blir det inte bara att ni flyttar problemet till avdelningarna, och att det blir överbeläggningar där?

– Jag tror inte att vi flyttar på problemet, utan vi delar på problemet.

Men det är inte bara arbetsmiljön på akuten som varit föremål för anmälningar på Akademiska.

Totalt landade 14 stycken 6:6a-anmälningar på Arbetsmiljöverkets bord under 2019. Det är alltså sådana anmälningar som görs när skyddsombudet inte är nöjd med arbetsgivarens svar eller åtgärder, och därför begär att Arbetsmiljöverket ska ingripa.

För Akademiska handlar det exempelvis om den fysiska arbetsmiljön för käkkir-urgin, men det finns också anmälningar som rör akutmottagningen för vuxenpsykiatrin och IT-system som kommunicerar dåligt med varandra.

Totalt sett hade Akademiska med marginal flest anmälningar av alla sjukhus i landet under förra året. Knut Bodin står inte bakom alla, men flera.

– Jag tror det beror på att jag är lite mer på hugget helt enkelt, säger han.

Knut Bodin, som också är huvudskyddsombud för Saco i regionen, menar att en annan faktor är hur mycket tid man kan lägga på det fackliga uppdraget. Själv jobbar han som distriktsläkare på 30 procent.

– Många gånger kanske man inte har tid därför att man har kliniskt jobb. Jag har i alla fall avsatt 70 procent av min tid till fackligt arbete. Men har man väldigt lite tid, eller ingen alls, då är möjligheterna att göra någonting jättesmå.

Men trots att Akademiska har flest anmälningar menar Knut Bodin ändå att det bara är toppen av ett isberg.

– Ju mer man skrapar, desto mer hittar man. Jag hittar en hel del på läkarnas arbetsmiljö. Det handlar om vilket stöd de får, men också om oklarheter kring vad som ska prioriteras bort när de är överbelastade. Arbetsgivaren hänvisar till att man ska prioritera utifrån sjukdomar, men det ska finnas prioriteringslistor för arbetsuppgifter. Jag ser också att läkarna har dålig återhämtning.

Tycker du att skyddsombud och huvudskyddsombud behöver tuffa till sig generellt?

– Ja, det tror jag. Sedan är det alltid lät-tare när vi ser trassel med lokalerna, när det finns svartmögel på väggarna. Jag tror att man behöver undersöka lite mer hur det är med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och där finns det verktyg. Arbetsmiljöverket rekommenderar att man ska använda OSA-enkäter. Jag skulle säga att man måste använda de här verktygen mer, för när vi gör det hittar vi problem.

Vad har de här 6:6a-anmälningar för effekt? Vad ger de?

– De flesta har gett föreläggande med vite.

Är det positivt?

– Ja, det är positivt, för det tvingar arbetsgivaren att göra förändringar och i vissa fall åker de på vitet. I andra fall har de gjort ändringar.

Ser du några risker med viten – att det kan påverka den redan ansträngda ekonomin, att det blir ännu svårare att hålla vårdplatser öppna, vilket drabbar patienterna?

– Nej, det ser jag inte. De här vitena är ju på jättesmå belopp i förhållande till Akademiskas budget, som är på 10 miljarder. Men det är en viktig markering mot arbetsgivaren.

Läs mer:

Fler larmar om dålig arbetsmiljö i vården