Fallet i Örebro, där en läkarstudent kontaktat minderåriga patienter på sociala medier under sin VFU, har på nytt väckt debatten om möjligheterna att avskilja olämpliga studenter.
Örebro universitets disciplinnämnd har stängt av studenten en termin. Nu har han kontakt med programledningen vid läkarprogrammet angående sin framtid. Rektorn Johan Schnürer är tydlig i sin åsikt.
– Det bästa vore om han hoppade av utbildningen.
Johan Schnürer anser att studentens beteende är så pass allvarligt – särskilt med tanke på det yrke han utbildar sig till – att han bör stängas av för gott. Men universitet får inte fatta ett sådant beslut. Det får bara Högskolans avskiljandenämnd (HAN) göra. Nu utreder Örebro universiteten om de ska lämna in en ansökan om avskiljande eller inte.
– Vi funderar på det. Men vi vill inte ta detta till HAN om det är helt utsiktslöst, säger Johan Schnürer.
För att stänga av en student måste vissa förutsättningar var uppfyllda, enligt högskolelagen (se faktaruta). Men Johan Schnürer tycker att grunderna för avskiljande är för högt ställda i dag.
– Vi skulle vilja ha en större möjlighet att avskilja uppenbart olämpliga studenter. Det gäller inte bara läkarutbildningen, utan även andra vårdutbildningar och lärarutbildningar, säger han och tillägger det är bra med en nationell praxis och att en nationell nämnd fattar besluten.
Vid flera andra läkarutbildningar har man försökt avskilja studenter de senaste fem åren (se faktaruta), men fått avslag eftersom HAN bedömt att grunderna inte varit uppfyllda.
Ett avslag har dock överklagats av Linköpings universitet, som fått rätt. Både Kammarrätten i Stockholm och förvaltningsrätten bedömde att läkarstudenten ska avskiljas, trots att HAN inte ansåg att kriterierna var uppfyllda.
– Jag tycker att det är viktigt att man kör de här sakerna upp till högsta instans för att se vad lagstiftningen ger utrymme för. Utifrån det kan man sedan se om lagen behöver ändras, säger Christer Larsson, ordförande i programnämnden för läkarutbildning vid Lunds universitet.
De programansvariga på landets läkarutbildningar vill, liksom Johan Schnürer, ha större möjligheter att stänga av uppenbart olämpliga studenter. De medicinska fakulteterna skickade redan 2016 en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet, med en önskan om att frågan skulle prioriteras.
– Vår uppfattning är att det vore rimligt att kunna avskilja studenter om det finns så stora förseelser att allmänhetens förtroende för den blivande läkaren kan sägas inte finns. För detta krävs ett nytt regelverk, säger Agneta Ekman som är ordförande i läkarprogramkommittén vid Sahlgrenska akademin.
Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att avskiljandet sker på ett rättssäkert vis.
– Vårt viktigaste mål är att inte rucka på patientsäkerheten och att patienter som på ett eller annat vis deltar i utbildningen ska känna sig trygga med att våra studenter är lämpliga att delta i deras behandling eller ta del av deras sjukdomshistorier.
Erik Renström, professor och dekan vid medicinska fakulteten på Lunds universitet, anser att det görs för liten skillnad mellan olika utbildningar när det gäller avskiljande.
– Om man i sitt framtida värv har till uppgift att möta människor, ibland i utsatta positioner, så är det nog rimligt att måttstocken ska vara annorlunda.
Han tycker också att man bör omvärdera vilken brottslighet som ska krävas för att avskiljas. I nuläget dras gränsen vid grov brottslighet och en dom till minst ett års fängelse, men Erik Renström tycker att brottets art i relation till studentens framtida yrke bör få en större roll i bedömningen.
Magnus Hultin, programdirektör för läkarutbildningen i Umeå, vill också se en förändring.
– Vi tror att det skulle behövas ett bättre kompletterande system. Vi skulle vilja ha ett sätt att få prövat om studenter som beter sig oprofessionellt ska avskiljas från utbildningen.
Han föreslår en variant av det brittiska GMC:s (General Medical Concil) metod »fitness to practise« – en nationell process för att pröva frågan om lämplighet hos läkarstudenter.
– Då kan man få en nationell prövning av vad som är rimligt att släppa igenom och även skapa en rättssäker process för dem som inte beter sig bra.
Vid Umeå universitet används lärandemålen om professionellt förhållningsätt som ett verktyg för att komma åt olämpliga studenter.
– Om man inte uppfyller målen under klinisk praktik kan man bli underkänd. Problemet är sådant som händer utanför utbildningen, säger Magnus Hultin.
I Lund har man infört ett liknande verktyg för ett år sedan. Det kallas basalt professionellt förhållningsätt och har lagts in i alla kursplaner som en nödbroms för uppenbart olämpliga studenter.
– Vårt verktyg är examinationen. Om någon är riktigt olämplig, till exempel utgör en fara för patientsäkerheten, kan man bli underkänd direkt på basalt professionellt förhållningsätt, säger Christer Larsson som betonar att systemet är under utveckling.
Studenter som underkänns ska få en individuell studieplan och kommer inte vidare i utbildningen förrän den är uppfylld. Men än så länge har det inte behövts prövas i praktiken.
Tycker du att ni gör tillräckligt för att kontrollera lämplighet i dag?
– Nej, vi kan göra mer. Samtidigt jobbar vi hårt med detta och försöker verkligen hitta bra vägar för att säkerställa att vi fångar upp olämpliga studenter. Jag tror alla lärosäten gör det och är angelägna om att hitta ett bra system. Men det är svårt så som lagstiftningen ser ut, säger Christer Larsson.
På läkarprogrammet vid Göteborgs universitet är ett sätt att stoppa uppenbart olämpliga studenter att neka ytterligare klinisk placering efter två underkända tillfällen under en kurs. Då kan studenten inte få ut sin examen. Verksamheten har också rätt att avbryta klinisk praktik om det finns starka skäl, som exempelvis att patientsäkerheten äventyras.
I och med den nya läkarutbildningen läggs mer ansvar på universiteten att hindra riskindivider eftersom utbildningen är legitimerande. Då krävs flera bedömningar för att säkra progression och lämplighet.
– När våra utbildningar blir legitimationsgrundande kommer kraft att läggas på att vässa examinationer som kopplar till klinisk förmåga för att tidigare kunna identifiera studenter som behöver extra stöd för att nå målen där det finns tveksamheter om lämplighet, säger Agneta Ekman vid läkarutbildningen i Göteborg.
Läs också:
SLF Student kritiska mot lärosätenas lämplighetskontroll
800 läkare och studenter i öppet brev efter students avstängning
Läkarstudent stängs av efter att ha kontaktat minderåriga patienter
SLF Student vill se nya kriterier för avskiljande av läkarstudent
Dömd student får fortsätta på läkarutbildning
Barnporrbrott var inte tillräckligt allvarligt för att stänga av student
Tre skäl för avskiljande
Enligt Högskolelagen 4 kap 6 § får regeringen meddela föreskrifter om att en student tills vidare ska avskiljas från utbildningen i fall då studenten:
1. Lider av psykisk störning
2. Missbrukar alkohol eller narkotika
3. Har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet
Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1–3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.
Högskolans avskiljandenämnd, som är knuten till Universitetskanslersämbetet, prövar om en student ska avskljas från sin utbildning.
Några fall av avskiljande som ej gått igenom
2016 ansökte Lunds universitet om att en student, som dömts till ett nio månader långt fängelsestraff för grov kvinnofridskränkning, skulle avskiljas från läkarutbildningen. Men Högskolans avskiljandenämnd bedömde inte att det fanns tillräckliga skäl för avskiljande.
2016 ville Karolinska institutet (KI) stänga av en läkarstudent som dömts för barnpornografibrott. KI anförde att brottet var av sådan art att det är att anse som allvarligt och att läkarstudenten genom sitt handlande »uppvisat sådana brister i sitt omdöme att det enligt KI finns en påtaglig risk för att han kan komma att skada annan person« under den kliniska delen av utbildningen. Men enligt Högskolans avskiljandenämnd var brottsligheten inte tillräckligt allvarlig. Läkarstudenten dömdes till villkorlig dom och 60 dagsböter.
