Margarin har gett upphov till såväl myter som känslomässiga debatter, men det finns orosmoln kvar. Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkt matfett på smörgåsen och skriver att det innehåller mycket nyttigt fett som är bra för hälsan [1]. Nyckelhålsmärkningen inkluderar dock även flera hårt raffinerade margariner.
Okunskapen är stor kring hur mycket och länge man kan konsumera sådana margariner riskfritt. I en riskrapport skriver Livsmedelsverket [2] att 2- och 3-MCPD-estrar och glycidylestrar är ämnen som kan bildas när vegetabiliska oljor renas vid hög temperatur för att ta bort oönskad lukt, färg och smak. Rapporten visar att de högsta värdena av de oönskade ämnena finns i raffinerade oljor samt i flera flytande och fasta margariner. Produkter med palmolja har ofta höga nivåer. Livsmedelsverket drar slutsatsen att halterna inte utgör någon omedelbar hälsofara, men att de på lång sikt är oacceptabla [2].
Såväl den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) som den vetenskapliga expertkommitten JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) har publicerat riskrapporter [3, 4] som bland annat visar att 2-MCPD kan orsaka celldöd i hjärtmuskulatur hos gnagare. Studieunderlaget ansågs dock otillräckligt för att avgöra vilka doser som är skadliga. 3-MCPD betraktas som cancerogent och toxiskt, och EFSA efterfrågar bättre data från humanstudier och anser att osäkerheten kring riskbedömningen är stor. Långtidseffekterna är osäkra för både 2- och 3-MCPD.
Glycidol är ett gentoxiskt och cancerframkallande ämne. Ett gränsvärde finns (2018) men eftersom ingen mängd anses riskfri menar både WHO och EFSA att det inte går att fastställa ett tolerabelt dagligt intag. Viktigt är också att riskbedömningarna är gjorda för enskilda ämnen. Hur de eventuellt samverkar är okänt.
På en direkt fråga om riskerna svarar Livsmedelsverket [pers medd; 2019] att glycidol är gentoxiskt och sannolikt ökar hälsorisken redan vid de lägsta exponeringsnivåerna. 3-MCPD tycks inte vara gentoxiskt och därför krävs viss exponeringsnivå för att orsaka ohälsa. Verkets bedömning är att exponeringen för glycidol är så pass låg att sannolikheten att ett barn senare i livet ska utveckla cancer är liten. Låga halter av palmolja är till exempel tillåtet i välling. Vidare skriver man att cancerrisken minskar om exponeringen sker under en kort tid till skillnad från under många år. Palmolja ingår även i flera nyckelhålsmärkta margariner som många kanske äter hela livet och företagen är inte skyldiga att uppge mängden på förpackningen.
Numera innehåller bordsmargarin i princip inga transfetter men har i de flesta fall genomgått »omestring« för att påverka smältpunkt och konsistens; ytterligare en process vars hälsoeffekter vi vet mycket lite om. Livsmedelsverket skriver att studier gällande effekter på spädbarn och vuxna är alldeles för få och resultaten för motstridiga för att kunna dra slutsatser om dessa fetters påverkan på hälsan hos barn.
Mer kunskap behövs om långtidseffekter och interaktioner med övriga fettsyror i maten. De studier av effekten på lipider och blodsocker [5] hos människa man gått igenom visar både neutrala och negativa resultat. Vi finner en begränsad mängd studier på människor och djur där en del visar neutral effekt, en del positiv effekt och några negativa effekter. Djurstudier har bland annat påvisat åderförfettning och negativa förändringar på lever och hjärna [6-12].
Nyckelhålsmärkt margarin tillverkas med fokus på fettkvalitet, men det betyder inte per automatik att det är hälsosamt. Mot bakgrund av de kunskapsluckor som finns kan man ifrågasätta om hårt raffinerade och omestrade margariner bör ingå i Livsmedelsverkets rekommendationer som nyttiga fetter.
Som dietister och läkare anser vi att om kunskapen om ett livsmedel är bristfällig och säkerheten dessutom kan ifrågasättas bör man avstå från att rekommendera det, och i stället vara tydlig med att vi inte vet tillräckligt om nyttan och riskerna hos människa.
Läs repliken:
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
(uppdaterad 2021-02-04)