Nu riktas strålkastarna mot de kroniska sjukdomarna, sjukdomar som i dag står för en stor del av landets totala sjukvårdskostnader. Med hjälp av en nationell strategi, ett mer aktivt användande av nationella riktlinjer och mer delaktiga patienter ska utvecklingen brytas.
– Om man lyckas förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar förbättrar man vården totalt sett, säger Roger Molin som samordnar satsningen på Socialdepartementet i ett pressmeddelande.
Satsningen pågår 2014-2017. Regeringen har öronmärkt 450 miljoner kronor för ändamålet och resultaten ska redovisas i årliga handlingsplaner.
Tre förbättringsområden lyfts fram i den nationella strategin:
- Patientcentrerad vård. Vården ska utgå från en helhetssyn, de individuella behoven ska vara vägledande i utformningen av vården och patienten och patientens närstående ska aktivt medverka i förebyggande insatser och behandling.
- Kunskapsbaserad vård. Det handlar dels om att ta fram nya behandlingsstrategier, dels om att redovisa när det saknas tillräcklig kunskap om ett sjukdomstillstånd eller hur effektiv en behandling egentligen är.
- Prevention och tidig uppmärksamhet. Här handlar det främst om att bli bättre på att nå särskilt utsatta grupper, utveckla rutiner och riktlinjer för hur ofta och på vilket sätt som levnadsvanor diskuteras vid patientbesök.
Flera insatser planeras. Det handlar bland annat om att utveckla tekniker för att patienter och anhöriga ska kunna vara med och styra sin egen vård. Exempelvis att skapa möjligheter för självdialys eller kommunicera direkt från hemmet med en sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Socialstyrelsen har fått i uppgift att ta fram nationella riktlinjer och se till att de når ut och används av de aktuella patientgrupperna och primärvården. I dag saknas bland annat riktlinjer för en del neurologiska sjukdomar och sjukdomstillstånd med en mer sammansatt medicinisk problematik.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har fått i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för behandlingsmetoder inom smärtvård och Nationella gruppen för kunskapsstyrning (NSK) ska i sin tur se till att kunskapen om riktlinjerna sprids inom landstingen och regionerna.
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin applåderade regeringens satsning när den presenterades i fjol (LT 39-40 2013).
– Det är jättebra, för det behövs. Det finns mycket lidande och pengar att spara, sa hon.
Kronisk sjukdom
I strategin definieras kronisk sjukdom som sjukdomar som en person antingen har under hela sin livstid eller under en stor del av sitt liv. Vanligast är hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancersjukdomar, lungsjukdomar som astma, allergi och KOL, psykiska sjukdomar, neurologiska sjukdomar och muskel- och ledsjukdomar.
