Egenreferat. Kopplingen mellan fetma, metabol hälsa och utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom är inte helt klarlagd, särskilt inte i barndomen. Man vet att fetma ökar risken för hjärt–kärlsjukdom, men exakt hur det patofysiologiska sambandet och förloppet ser ut har varit svårt att utröna. Det är också svårt att bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten då tillväxt av muskelmassa och snabba tillväxtfaser försvårar användningen av BMI som ett tillförlitligt mått.

I den aktuella studien undersöktes hur en noggrann karakterisering av fetma genom mätning av kroppssammansättningen (mätning av fettmassa med hjälp av DEXA) över tid är kopplad till artärstelhet mätt som pulsvågshastighet över aorta vid 17 års ålder. Vi har också undersökt hur detta samband påverkas av metabol hälsa mätt som förekomst av högt blodtryck, höga blodfetter eller högt blodsocker.

Studien omfattar 3 423 barn, varav 1 866 flickor, från den brittiska kohorten The Avon longitudinal study of parents and children. Barnens kroppssammansättning mättes med DEXA vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Artärstelhet mättes som pulsvågshastighet över aorta, från carotis till femoralis, vid 17 års ålder.

Fettmassan vid 17 års ålder var associerad med pulsvågshastighet (PWV) vid 17 års ålder (0,004 m/s per kg, 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,001–0,006; P = 0,0081). Oavsett metabol hälsa ledde ihållande hög fettmassa från 9 till 17 års ålder till ökad pulsvågshastighet vid 17 års ålder (PWV 6,0 m/s [95KI 5,9–6,0] för metabolt friska och 6,2 m/s [95KI 5,9–6,4] för dem med metabola faktorer) jämfört med om man hade normal fettmassa (5,7 m/s [95KI 5,7–5,8] för metabolt friska och 5,9 m/s [95KI 5,8–5,9] för dem med metabola faktorer) eller minskade från hög till normal fettmassa. Dessa samband kunde inte ses om man i stället använde BMI.

Resultaten visar att en ihållande hög fettmassa över puberteten är kopplad till en ökad artärstelhet även hos dem som är metabolt friska, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt. Man ser även att en normalisering av fettmassan under uppväxten ger en normal pulsvågshastighet.

Dessa rön är viktiga för framtida forskning genom att visa att fettmassa mätt med DEXA är ett säkrare mått än BMI för att hitta koppling till vaskulär hälsa under uppväxten. Dessutom kan de uppmuntra till fortsatt forskning om hur program för viktminskning under uppväxten kan påverka risken för framtida hjärt–kärlsjukdom.