Enligt Folkhälsomyndigheten vet vi än så länge inte tillräckligt om vilka patientgrupper som har hög risk för svår infektion vid covid-19. Främst tycks det gälla äldre personer med underliggande hälsoproblem som hjärt–kärlsjukdom eller diabetes. Det finns dock skäl att misstänka att även andra patientgrupper kan kräva ökad vaksamhet i vården.

En tidig publikation om covid-19 i Wuhan beskriver 138 fall som krävt sjukhusvistelse [1]. Författarna har jämfört patienter som behövde intensivvård (26,1 procent) med patienter som inte behövde det. Medianåldern bland de intensivvårdade patienterna var 66 år. Bland de faktorer som skilde grupperna åt fanns diabetes och markant låg vikt.

Studien väcker frågor kring potentiella riskfaktorer vid ätstörningar, trots att dessa sjukdomstillstånd ofta (men inte alltid) drabbar tonåringar och yngre personer. Inte minst vid anorexia nervosa och andra ätstörningar med låg vikt och undernäring finns särskilda skäl att vara uppmärksam. Bland patienter med bulimia nervosa och hetsätningsstörning kan i stället diabetes mellitus utgöra en allvarlig komplicerande faktor.

Ett kärnsymtom vid anorexia nervosa är en signifikant undervikt som kan leda till nedsatt immunförsvar eller organsvikt och därigenom vara direkt livshotande. Anorexia nervosa räknas vanligtvis som det psykiatriska tillstånd som har högst mortalitet. Förutom suicid har man till exempel kunnat konstatera en överdödlighet i pneumoni hos patienterna [2, 3]. En orsak kan vara att patienter med anorexia nervosa emellanåt har en nedsatt feberrespons vid infektion och även i övrigt kan ha en lägre förekomst av tydliga infektionssymtom [4], som gör att potentiellt allvarliga sjukdomstillstånd förbises.

Det är också vanligt att patienter med anorexia nervosa har låga nivåer av vita blodkroppar på grund av näringsbrist. Detta medför vanligtvis ingen överhängande förhöjd risk för vanliga infektioner. Hur det förhåller sig vid covid-19 kan man än så länge bara spekulera om.

Enligt Riksät (Sveriges nationella kvalitetsregister för ätstörningar) [5] tillkommer knappt 600 nya fall av anorexia nervosa varje år. Detta inkluderar inte ett vanligtvis stort mörkertal [6]. Personal som arbetar med slutenvårdsbehandling av anorexia nervosa är antagligen medvetna om de förhöjda medicinska riskerna i samband med covid-19. En majoritet av patienter med ätstörningar behandlas dock inom öppenvården, och där kan medvetenheten om och beredskapen för eventuella medicinska komplikationer vid virussmitta hos patienter med ätstörningar vara mer begränsad.

Vi vill nu se en ökad vaksamhet och beredskap inom såväl specialistsjukvården som övriga vårdgrenar där man möter patienter med ätstörningar. Det kan finnas skäl för frikostighet med test för covid-19 hos patienter med ätstörningar, deras anhöriga och berörd vårdpersonal. Sjukvården kan också behöva agera mer kraftfullt vad gäller skyddsåtgärder och behandling av de medicinska komplikationer som kan uppstå.

Internetbaserade videobesök kan övervägas för att möta isolering, depression och ångest. Att tillgodose tillgång till livsmedel under en eventuell karantän är naturligtvis av särskilt hög prioritet för personer vars sjukdomsproblematik kretsar just kring födointag. Vårdpersonalen kan behöva försäkra sig om att anhöriga eller andra kan hjälpa till med inköp, med mera.

Patienter med ätstörningar utgör en särskild riskgrupp i det osäkra läge som råder under pågående pandemi. Vi vädjar till våra kollegor inom medicin, psykiatri och specialistsjukvård att vara uppmärksamma på de psykologiska och medicinska behoven hos denna patientgrupp.