Hur kommer det sig att ni har gjort den här studien?
Jag har sett de här nästan tusen fallen varje år i dödsorsaksstatistiken och undrat vad det är för fall och hur det kommer sig att vi har så många dödsfall som är olyckshändelser »av ospecifik karaktär«. Rent tekniskt ska ju alla olycksfall komma till rättsmedicin för obduktion, och här är vi väldigt noggranna när vi fyller i våra dödsorsaksintyg, så jag misstänkte tidigt att det rörde sig om dödsfall som av olika anledningar inte kommit till oss.
Varför tror du att fallolyckor som dödsorsak rapporteras i så liten utsträckning?
Ofta rör det sig om äldre personer som inte har dött direkt i samband med fallet, utan i sviterna efteråt, till exempel av lunginflammation eller lungemboli. Då har läkaren som har handlagt dödsfallet inte förstått att dödsfallet blir onaturligt även om den terminala dödsorsaken är en sjukdom.
Hur skulle man kunna komma till rätta med bristerna vid utfärdande av dödsorsaksintyg?
Genom att dödsorsaksintyget görs tydligare eller, ännu hellre, att man i större utsträckning rapporterar in digitalt till Socialstyrelsen. Då kan man ha tvingande rutor och varningstexter, till exempel om en skadediagnos fylls i.
Du har även en bakgrund på tidningen Darling och som redaktör för boken »Fittstim«. Hur kommer det sig att du sadlade om till rättsläkare?
Jag kände att jag hade gjort allt roligt i den branschen, jag kunde inte riktigt se några utmaningar längre vid 30 års ålder, så det kändes lite deppigt. Fröet till att bli rättsläkare såddes när jag läste en bok av Patricia Cornwell, som har skrivit en hel serie böcker om rättsläkaren Kay Scarpetta. Under läkarutbildningen gjorde jag mitt vetenskapliga arbete på rättsmedicin och insåg då att det var den roligaste specialiteten, precis som jag hade trott!
