Andelen kvinnor inom svensk medicinsk forskning fortsätter att öka. Ungefär lika många kvinnor som män doktorerar, och andelen kvinnor som antas till forskarutbildning är nu större än andelen män. Men vad händer efter disputationen? Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre befattningar inom akademin. Cirka 30 procent av landets professorer är kvinnor, så även inom medicin och hälsovetenskap.  Liknande förhållanden ses också i många andra länder. 

I Lancet rapporterades (juni 2018) att andelen kvinnliga författare av artiklar publicerade i Lancet var ungefär 30 procent. Detta gällde merparten av Lancets specia­litetstidskrifter. Men intressant nog, för mig som psykiater, stack Lancet Psychiatry ut. I den var drygt 45 procent av författarna kvinnor och mer än hälften av förs­taförfattarna. Däremot var de påtagligt underrepresenterade som sistaförfattare.

I en bredare analys baserad på artiklar i fyrtio psykiatriska tidskrifter fann man väsentligen samma resultat (Lancet Psychiatry mars 2019). Dock var den kvinnliga representationen generellt mindre i de högst rankade tidskrifterna. Förs­taförfattaren är som regel den något yngre och mindre erfarna forskaren, men den som lagt ner mest arbete på artikeln, medan den seniora forskaren står sist.

Gapet mellan män och kvinnor tycks således ha minskat inom psykiatrisk forskning, och utvecklingen mot jämställdhet går framåt. Roligt och hoppingivande!