Första juli 2020 införs den nationella läkemedelslistan. Syftet är att förbättra patientens läkemedelsbehandling genom att vård, omsorg och apotek har samma information om förskrivna läkemedel.
Ska detta stora och dyra projekt lyckas krävs det att alla delar i vården anammar ett nytt synsätt gällande recept och läkemedelsbehandling. Läkemedelslistan är något alla delar av vårdkedjan skapar tillsammans för patientens bästa. Det är därför oroande att stora delar av vården enbart tycks se den nationella läkemedelslistan som ett sätt att lösa kommunikationsproblem mellan olika regioner och/eller olika läkare, och i viss mån mellan regionernas och apotekens system.
Från vårdens sida tycks de största förväntningarna på läkemedelslistan vara att förskrivaren ska få samma information som apoteken och kunna se recept som utfärdats av förskrivare som har ett annat journalsystem. Samtidigt uttrycks farhågor för att de spärrar och samtycken som införs inte är desamma för delande av journaldata mellan vårdgivare och att det kan vara förvirrande för patienten att läkemedelslistan uppdateras om uppdateringarna inte samtidigt kan ses i journalen. Dessutom ses en brist i att ordinationer som getts vid sjukhusvård inte finns med i listan när patienten besöker vårdcentralen.
För apoteken kan det verka som att läkemedelslistan inte innebär någon större förändring eftersom de redan i dag har all information om alla recept som patienten har i receptregistret. Det finns även möjlighet att ta del av uthämtade läkemedel via läkemedelsförteckningen, efter samtycke från patienten. Skillnaden är att läkemedelslistan kommer att uppdateras kontinuerligt när det sker förändringar gällande styrka, dos och vilka läkemedel som förskrivs. Detta ger en tydligare överblick över patientens läkemedelsbehandling än vad en samling elektroniskt sparade recept kan ge och ger farmaceuterna större möjligheter att förbättra patientens läkemedelsbehandling.
Läkemedelslistan skapas gemensamt av alla som är inblandade i läkemedelsbehandlingen av en patient. Förändringar som sker (en ny ordination, uppdatering eller expedition) leder direkt till en ändrad läkemedelsbehandling. Alla som är involverade i patientens läkemedelsbehandling (personal i vården, omsorgen eller på apotek) kommer framöver att använda samma informationskälla, och listan kommer också att bli patientens viktigaste informationskälla gällande sina läkemedel.
Långsiktigt måste målet vara att läkemedelslistan används vid all läkemedelsbehandling, oavsett om den sker på sjukhus eller i patientens hem. Läkemedelslistan bör inte heller begränsas till att enbart omfatta receptbelagda läkemedel. Vid kontakt med 1177 är det vanligt att patienten rekommenderas att köpa ett receptfritt läkemedel på apotek. Dessa rekommendationer bör direkt föras in i listan av sjuksköterskan. På så sätt kommer listan att ge den fullständiga bild som behövs för att optimera patientens läkemedelsanvändning.
När läkemedelslistan träder i kraft har vi en samlad läkemedelsbehandling att utgå ifrån i vårt omhändertagande av patienten, och vi kan sluta prata om recept.
