I dag, torsdag, presenterades ett delbetänkande från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Utredningen tillsattes i augusti 2018 och ska se över sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser som stora bränder, smittsamma sjukdomar och terrorattacker.
Betänkandet som nu presenteras fokuserar på hälso- och sjukvården i det civila försvaret. Bland annat pekar utredningen på att det behövs ett tydligt och sammanhållet planeringssystem som beslutas på nationell nivå. Detta ska sedan vara styrande för kommuner och regioner i deras planering.
Staten måste också ha en nationell målsättning för sjukvården vid kris och krig, och det är utifrån den målsättningen som regionerna ska planera vilken vård som ska utföras i sådana situationer.
– Just nu, i den här krisen så ser vi att regioner ställer in planerade operationer och i huvudsak utför akut vård. Det förslag som utredning lägger är att medborgaren i en krissituation kan förvänta sig att få vård som inte kan anstå. Det är en generell utgångspunkt redan i dag, men den finns inte formulerad som ett mål i det här sammanhanget. Den är inte beslutad, säger den särskilda utredaren Åsa Kullgren.
Hon pekade också på att det kommer behövas mer vägledning från Socialstyrelsen vad gäller prioriteringar vid kris eller krig.
– Socialstyrelsen har på kort tid i den aktuella pandemin tagit fram principer för intensivvården, men det kommer behövas för fler områden, till exempel för traumaomhändertagandet.
I delbetänkandet föreslås också en nationell modell för utbildning och övning i katastrofmedicin och civilt försvar inom hälso- och sjukvården.
Åsa Kullgren pekade på att övning är det bästa sättet att pröva sina planer och för att hitta sårbarheter.
– I dag saknas en samordning och ett gemensamt innehåll i den utbildning som regionerna ansvarar för och bedriver. Det försämrar möjligheter för en god samverkan mellan alla inblandade aktörer.
Utredningen arbetar också med ett förslag om ett sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Det baseras på fyra nivåer.
Den första nivån handlar om baslagerhållning på apotek och hemmet för läkemedel. Det ska utgöra en buffert och den köper tid för regioner att arbeta fram lösningar när brister uppstår.
Här ser utredningen en möjlighet att utse vissa beredskapsapotek. De ska ha ett särskilt uppdrag att ansvara för lagerhållning och öppethållandetider i kris och krig.
Nivå två handlar om lagringsskyldighet för regionerna, och det är tänkt att omfatta ett urval av läkemedel och sjukvårdsmateriel av särskild betydelse.
Tredje steget handlar om att bygga upp statlig beredskapslagring, som i dag nästan är obefintlig, och den fjärde nivån handlar om att se över tillverkningsberedskap i Sverige.
Delbetänkandet finns att ta del av här. Slutbetänkandet i utredningen lämnas den 30 september 2021.
Läs mer:
