Läkartidningen har tidigare berättat om att om att vårdpersonal velat dölja sina namnbrickor vid hotfulla situationer, till exempel när skottskadade från gängkonflikter kommit till akuten. Då har det oftast gällt stora sjukhus som Akademiska sjukhuset i Uppsala eller Skånes Universitetssjukhus.
Men frågan tas även upp på de mindre sjukhusen. Efter mordet på Karolin Hakim, som hade gjort sin AT på Värnamo sjukhus, har personalen där återigen börjat prata om hot, våld och säkerhet, berättar Jan-Olof Svärd, överläkare på kirurgiska kliniken.
Han tycker att läkare och annan vårdpersonal ska kunna dölja sina namn.
– Personalen är självt kompetent att avgöra huruvida de för stunden ska bära sin namnbricka eller ej. Då kan de själva vända på den eller stoppa den i fickan, säger han till Läkartidningen.
Verksamhetschefen Magnus Cernerud säger att han tycker att personalen alltid borde ha namnbrickan på sig, men att han aldrig skulle tvinga någon.
Han gör dock en helt annan säkerhetsanalys.
– Säkerhetsmässigt tycker jag det är olyckligt att inte ha namnbricka för då har man ju visat att man är hotbar. Jag tror att det är direkt kontraproduktivt, säger han och fortsätter:
– Eftersom vi är legitimerad personal är vi tvungna att uppge vårt namn när patienten frågar. Om man då tvingas uppge sitt namn trots att man har försökt dölja det, då upplever jag att man är i ett sämre läge.
Men det räcker inte att arbetsgivaren godkänner att personalen tar av sig namnbrickorna. Det menar Jan-Olof Svärd som anser att arbetsgivaren måste ta en mer aktiv roll.
– Det är en gammal tradition och ett outtalat krav att alla ska ha namnbrickor på sig. Jag skulle vilja att det var mer uttalat från arbetsgivarens sida att det är fritt fram att göra som man vill med det – visa att man tänker på att skydda sin egen personal. Det gör man inte i dag, man förhåller sig passivt.
Han tycker också att uppgifter om en inneliggande patient inte borde publiceras i journalen på nätet så länge vården pågår, eftersom informationen alltför lätt kan hamna i fel händer. Uppgifter om exempelvis var patienten vårdas kan bli ett hot både för patient och personal. Det är dock ingen åtgärd som vare sig sjukhuset eller regionen kan besluta om, utan en fråga som i så fall måste drivas nationellt.
Ännu har akuten på Värnamo sjukhus varit ganska skonat från hot och våld. På tre år har bara två incidenter rapporterats. Men Jan-Olof Svärd berättar om hur våldet har kommit närmare och hur det nyligen förekom en skottlossning inte långt från sjukhusområdet.
– Vi har sett trenden. Buset skjuter på varandra i småorterna, vi träffar den här typen av patienter också. Då förstår jag inte varför man måste sitta och vänta innan man gör något. Ta bort namnbrickorna – vad spelar det för roll?
Läs M:
Karolin Hakim sörjs på sjukhuset i Värnamo
Huvudskyddsombud kräver: Ta bort vårdpersonals namn från nätjournal
Regionråd vill inkludera läkare i lag som skyddar ambulans
Fler väktare och larm när vården höjer säkerheten
Hot och våld i sjukvården: – »Jag vet allmänläkare som fått hotfulla brev hemskickade«
Antalet skottskadade patienter ökar
Livvakt: Öppenheten i vården en utmaning för säkerheten
Sjukhusläkarna: Beväpnade skyddsvakter kan behövas på akuten
ST-läkare överfölls av patient: »Allt hände så snabbt«
