Barn uppvisar sällan allvarliga symtom vid covid-19-smitta. Vi som dagligen arbetar inom barnsjukvården och regelbundet samverkar med socialtjänst, polis och rättsläkare kring barn som far illa ser dock att många barn drabbas hårt av pandemins följder. Ekonomisk och social oro, ökad alkoholkonsumtion i hemmen och våld i nära relationer till följd av coronapandemin påverkar barnen starkt.

Kvinnojourer, BRIS (Barnens rätt i samhället) och andra frivilligorganisationer vittnar om ett ökat söktryck från barn och deras familjer. Självstudier i hemmet upplevs som positivt av en del gymnasieungdomar, men många känner en stor oro över att skolan inte längre erbjuder lärarledd undervisning, trygg vuxennärvaro och ett lagat mål mat.

Det är ur vårt perspektiv glädjande att svenska grundskolor och förskolor fortfarande håller öppet, och vi uppskattar att Folkhälsomyndigheten har tagit ett balanserat ställningstagande i denna fråga. Svenska barnläkarföreningen och dess delförening för barn som far illa ser dock med oro på att nyhetsflödet i Sverige hittills relativt ensidigt fokuserat på pandemins effekter hos vuxna individer.

Vi önskar att regeringen och svenska myndigheter på ett tydligt sätt lyfter frågan om pandemins effekter på unga individers hälsa ur ett brett perspektiv. Personal som arbetar med barn i förskola, skola, sjukvård och socialtjänst bör uppmanas att vara extra uppmärksam, ställa frågor till barn om deras hemsituation samt reagera och agera vid tecken som talar för att barnet far illa. Vårdpersonal som möter vuxna patienter bör uppmuntras att på ett systematiskt sätt fråga om det förekommer våld i hemmet.

När så många vuxna, som också är föräldrar, blir svårt sjuka eller dör är det viktigt att tänka på att det inte minst är barnen som drabbas i sådana situationer. Sjukvården är också enligt lag (januari 2010) skyldig att informera barn till svårt sjuka eller döende föräldrar.

För en stor andel unga individer i Sverige utgörs hotbilden på grund av covid-19-pandemin inte i första hand av svår sjukdom och död, utan av en ökad risk för skolmisslyckande, psykisk ohälsa och i värsta fall även fysisk misshandel. Följande måste beaktas:

  • Vilka undanträngningseffekter ger coronapandemin, på både kort och lång sikt, hos barn i Sverige?
  • Vad blir facit för barn i Sverige när socialtjänsten slutar göra hembesök?
  • Hur påverkas barn i Sverige av att hälso- och sjukvården stänger ner preventiva barnskyddsinsatser till förmån för satsningar inom akut- och intensivvård?