Det står nu klart att covid-19 är en sjukdom som särskilt drabbar äldre personer. Vi välkomnar därför prioriteringen från Folkhälsomyndigheten att skydda de sköra äldre. Friska äldre personer kan skydda sig själva, men behöver kanske hjälp med matinköp och liknande.

Äldre och covid-19 har varit föremål för stor diskussion den senaste tiden, bland annat hur smittspridningen kunnat komma in till äldreboenden. Experter på äldre och åldrande har saknats i diskussionen och har inte heller blivit rådfrågade av ansvariga myndigheter.

Det är viktigt att åtgärder för att minska smittspridningen vilar på sund vetenskaplig grund. Vi (flera medlemmar av Socialdepartementets äldreforskarråd och andra experter på äldre och åldrande) står gärna till tjänst med vetenskapligt förankrade råd. I linje med denna strategi är en rad insatser viktiga:

  • Agera snabbt och evidensbaserat för att skydda äldre individer med multisjuklighet, skörhet och nedsatt hälsa, vare sig de bor hemma eller på vård- och omsorgsboenden, och skydda samtidigt personalen.
  • Såväl formell som informell vård och omsorg om sköra äldre som bor hemma måste fortsätta på säkrast möjliga sätt: Skilj på arbetsmoment med eller utan direktkontakt och implementera snarast de arbetskläder, munskydd, andningsskydd och visir som behövs hos personalen.
  • Covid-19-test av personal, anhöriga och äldre personer ska ske mycket frikostigt. Inom kort kommer validerad serologitestning att vara tillgänglig, och det är av yttersta vikt att planera korrekt användning av sådana test i äldrevård och omsorg.
  • Minska snarast antalet personer som kommer i kontakt med äldre vårdtagare genom omläggning av scheman eller nyanställningar (till exempel personal som friställts i samband med covid-19-pandemin).

När det gäller de äldre inom vård- och omsorgsboenden är det viktigaste att de skyddas från infektioner som kan komma från smittad personal. Här gäller samma insatser som under punkt 2 och 3 ovan. Det finns tillräcklig erfarenhet från andra länder av vilka insatser som kan implementeras på kort tid samt deras effektivitet. Vi bidrar gärna med en översikt av viktiga åtgärder, till exempel betydelsen av full digital uppkoppling på vård- och omsorgsboenden.

Vi menar också att det är viktigt att kartlägga kriterier för att identifiera de individer i samhället som är mest känsliga för allvarliga hälsokonsekvenser vid covid-19. Sådana kriterier bör vara baserade på biologisk snarare än kronologisk ålder (exempelvis bedömningsinstrumentet Clinical frailty scale). Detta gäller även prioriteringar för intensivvård. Vi anser vidare att

  • »ålderism« relaterad till coronapandemin måste förhindras genom att kunskap om den äldre befolkningen och dess möjligheter att tillgodogöra sig information integreras med den information som ges från olika myndigheter
  • äldre inom äldreomsorgen som är drabbade av covid-19 inte får undandras från sjukvård som de annars hade kunnat tillgodogöra sig
  • expertis inom äldre och åldrande bör integreras i arbetsgrupper vid Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR).

Det finns stor vetenskaplig och klinisk erfarenhet inom forskningen om äldre, åldrande och äldrevård i Sverige som bör utnyttjas nu, när den behövs som mest. Vi är beredda att stödja Socialdepartementet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR att på bästa och snabbaste sätt kunna implementera och stödja de handlingslinjer som är viktigast just nu. Vi föreslår också att man aktiverar det nyligen inrättade Äldreforskarrådet på Socialstyrelsen.