Egenreferat. Prevalensen av IBS (irriterade tarmens syndrom) är i Sverige cirka 10 procent. Den underliggande patofysiologin är oklar, men sannolikt multifaktoriell. Det reflekteras i det flertal behandlingar som står till buds, de flesta med suboptimalt resultat. Antibiotika, liksom infektiösa diarréer, anses vara riskfaktorer för IBS, varför fokus riktats mot underliggande dysbios, det vill säga störning i tarmflorans sammansättning och/eller funktion som förklaring till IBS.
I en öppen etikgodkänd fas 2A-toleransstudie ingick 50 patienter där samtliga uppfyllde Rom III-kriterierna efter genomgången episod av infektiös diarré eller efter tidigare antibiotikabehandling. Via ett gastroskop infunderades i pars descendens duodeni 60 ml av en anaerobt odlad human fekal mikrobiota (ACHIM, ca 109 bakterier/ml) vid två tillfällen med en veckas mellanrum.
Patienterna kategoriserades före och 4 veckor efter behandling med avseende på subtyp av IBS samt grad av symtomsvårighet enligt IBS-SSS (IBS symptom severity scale) med lindriga (75–175), måttliga (176–300) och svåra (301–500) besvär. Före behandlingen klassificerades 37 som patienter med IBS-diarré, 5 med förstoppning och 8 med blandad typ. Samtliga patienter hade > 175 poäng.
Fyra veckor efter andra behandlingen reducerade 32 patienter IBS-SSS-resultat med minst 50 poäng, och 21 med minst 100 poäng. Inga förändringar kunde ses avseende subtyp av IBS. Några patienter var inplanerade på återbesök ad hoc. 3 patienter hade återfått tidigare IBS-SSS-poäng vid återbesök 24 veckor och 1 efter 52 veckor. Övriga 9 mådde oförändrat bättre. Inga svåra biverkningar kunde registreras; dock fick var tredje patient efter behandlingen borborygmi som klingade av efter några dagar.
Studien visar att patienterna tolererade ACHIM väl. I de preliminära effektmåtten kan placeboeffekten vara betydande, men den positiva långtidseffekten hos vissa patienter talar mot detta. Ett uteblivet behandlingssvar kan bero på att dosen mikrobiota var för låg, på sättet att administrera, att matchningen mikrobiota/recipient inte var optimal eller att dysbios helt enkelt inte förelåg. En pågående placebokontrollerad studie med 3 månaders uppföljning kan förhoppningsvis ge ytterligare klarhet.
Liksom ett kausalsamband mellan Helicobacter pylori och dyspepsi kan bedömas först efter framgångsrik behandling, föreslås att ett positivt behandlingssvar med mikrobiota på IBS kan urskilja en undergrupp av IBS som då bör karakteriseras som DBS, dysbiotic bowel syndrome.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Peter Benno är delägare i ACHIM Biotherapeutic AB.
