Ny studie visar vem den digitala patienten är

Nätläkare är ett förhållandevis nytt fenomen och det finns inte mycket forskning på området. Det har också lett till en hel del debatt med många och starka åsikter.

– Det här är den mest intressanta forskningen jag har hållit på med ur emotionell synpunkt, sa Felicia Gabrielsson-Järhult, doktorand och projektledare, vid en presentation av studien på onsdagen.

Studien är gjord vid Högskolan i Jönköping och har finansierats av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Den bygger dels på en kvantitativ registerstudie av 10 400 patienter i Jönköpings län, dels på djupintervjuer med 26 patienter. Patienterna hade besökt antingen Kry, Min Doktor eller regionens egen tjänst Bra liv nära som är Sveriges första regiondrivna nätläkartjänst. 

Studien bekräftar den bild många har haft, att de flesta som söker digital vård är unga. Absolut flest besök gäller vårdnadshavare som kontaktar nätläkare gällande deras barn 0–3 år. Den näst största gruppen är unga vuxna, 21–30 år, medan andelen pensionärer är väldigt liten.

En sak förvånade forskarna. Nio av tio digitala patienter har inte tagit någon annan vårdkontakt i samma ärende vare sig före eller efter det digitala besöket, såsom fysisk primärvård eller ett samtal till 1177 Vårdguiden.

De intervjuade patienterna tycker att 1177 är bra. Men dels är nätläkarna ibland mer lättillgängliga, dels känner patienterna att de kan välja rätt vårdnivå själva. 

– En sak som förvånade mig var att patienterna hade tänkt igenom sitt ärende så noga. Man hade inte bara kastat sig över en app, utan funderat – lämpar sig det här för att söka på det sättet, säger Felicia Gabrielsson-Järhult och tillägger att patienterna på sätt och vis triagerat sig själva. 

– Man tar ett eget ansvar för sin vård och då väljer man den här typen av vårdgivare för vissa saker, säger Kristina Areskoug-Josefsson, docent och medförfattare.

Djupintervjuerna visar vad som motiverat de intervjuade att söka just digitalt och hur de upplevt besöken. Kanske inte helt förvånande är snabbheten och flexibiliteten en orsak. Men patienterna uppger även att de vill hushålla både med sina egna och vårdens resurser, genom att till exempel avlasta den fysiska vårdcentralen för enklare åtgärder eller administrativa frågor.

Det är stor variation i vad patienterna söker för. Bland dryga 17 000 besök fanns 1 400 diagnoser. De vanligaste är akut övre luftvägsinfektion, icke-specificerade hudutslag och hosta. Övre luftvägsinfektioner är vanliga också inom den fysiska primärvården, men där toppas sårskador listan med sökorsaker.

Bland de intervjuade är det också få som känner till om primärvården där de bor erbjuder digitala besök. Men de är positiva till att använda en sådan offentlig tjänst i stället för en privat. Överlag vill patienterna att den digitala vården synkroniseras med den fysiska.

– Man vill gärna ha en kontinuitet i sin vård och att journalsystemen synkas. Det ser man också som en patientsäkerhetsaspekt, säger Felicia Gabrielsson-Järhult.

Rapporten finns på Sveriges Kommuner och landstings webbplats.

Läs även:

Nätläkare: »Kollegor har en konstig föreställning om vad vi gör«

Stort intresse för arbete hos digitala vårdgivare

Privata vårdgivare kritiska till SKL:s beslut

Doktor.se näst störst – nu vill man satsa på fysiska vårdcentraler