Folkhälsomyndigheten uppdaterade i torsdags den nationella strategin för diagnostik av covid-19 så att den bland annat omfattar även testning av antikroppar som visar på genomomgången infektion.
Den närmaste tiden ligger fokus på att provta patienter samt vårdpersonal.
Under en presskonferens på måndagen presenterade Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, ett nytt kunskapsunderlag om antikroppssvar och immunitet vid just covid-19.
Hon såg det som angeläget att sammanställa den kunskap som faktiskt finns, även om området fortfarande är under utveckling.
– Den här typen av tester har börjat användas. Då är det viktigt att vi har en gemensam tolkning av resultaten av dem.
Enligt Karin Tegmark Wisell kan man utifrån det underlag som finns – från experimentella studier samt erfarenheter från andra coronavirus – med stor sannolikhet dra slutsatsen att ett påvisat immunsvar bedöms ge ett helt eller partiellt skydd mot en klinisk sjukdom vid återinfektion.
Hon slog dock fast att den stora frågan är hur länge skyddet kvarstår och hur omfattande det är.
Enligt Karin Tegmark Wisell är det uppenbart att skyddet minskar gradvis under det första året och att det finns många individuella skillnader.
– Det finns inget underlag i dagsläget för att dra slutsatser på individnivå – att man efter genomgången infektion kan se sig själv som fullständigt immun och utsätta sig för smitta i vårdsituationer och annat.
I stora grupper kan dock testning ge en bild av skyddet – något som kan hjälpa till att minska smittspridningen, enligt Karin Tegmark Wisell.
– På sikt hoppas vi ju verkligen att man får korrelat mellan nivåerna av antikroppar och nivån av skydd. Men där är vi inte riktigt ännu, sa hon under presskonferensen.
Det är en expertgrupp bestående av professorerna Jan Albert och Gunilla Karlsson Hedestam samt specialistläkaren Robert Dyrdak – alla verksamma på Karolinska institutet – som tagit fram kunskapsunderlaget.
