Reber Zandi arbetade främst på en vårdcentral i Blackeberg i Stockholm. Den 22 mars insjuknade han i feber, och tre dagar senare fick han svårigheter att andas och kom i ambulans till Danderyds sjukhus där han ytterligare en dag senare lades i respirator. Den 12 maj, efter drygt sex veckor i respirator, avled han.
Reber Zandi efterlämnar närmast en hustru och två barn. Hustrun har godkänt att Läkartidningen berättar om dödsfallet.
– Våra tankar går till hans familj och vänner som förlorat en kär anhörig samt till alla kollegor som mist en kompetent, erfaren, omtyckt och godhjärtad läkare, säger Karin Steinberg, regionchef för Capio Närsjukvård i området Stockholm Norr, där Blackebergs vårdcentral ingår.
Kurdiska läkarsällskapet i Sverige, där Reber Zandi var aktiv medlem, har på sin Facebook-sida berättat om Reber Zandi med anledning av hans bortgång. Han föddes 1957 i Erbil i irakiska Kurdistan, där han utbildade sig till och arbetade som sjuksköterska. I början av 1980-talet anslöt han sig till det kurdiska socialistpartiets peshmergastyrkor och tjänstgjorde som assistentläkare. 1983 blev han skottskadad, fördes via Iran till Syrien, varifrån han kom till Sverige och Umeå som politisk flykting 1984. I Umeå utbildade han sig så småningom till läkare, specialiserade sig i internmedicin och senare även i allmänmedicin.
Under sin karriär arbetade han i Gävle, Uppsala och på senare år i Stockholm, där han bland annat var verksamhetschef för Bromma närakut några år. Men de senaste åren har han främst arbetat på vårdcentralen i Blackeberg.
Reber Zandi arbetade 75 procent som konsultläkare på vårdcentralen i Blackeberg och 25 procent som stafettläkare på andra håll i Sverige. Huvudarbetsgivaren Capio har ställt sig frågan om han kan ha blivit smittad i tjänsten.
– Det är självklart en fråga vi har ställt oss. Det kan inte helt uteslutas att det skett på vår arbetsplats, men han var inte i tjänst under tolv dagar innan insjuknandet. Vid denna tidpunkt fanns en nationell smittspridning i samhället. Inkubationstiden är i regel cirka 5 dagar, men kan variera mellan 2 och 14 dagar. I enstaka fall ska inkubationstiden kunna avvika från detta, säger Karin Steinberg.
Hon berättar att Capio var varit snabba med att ställa om verksamheten genom att till exempel stänga drop in-mottagningar och ställa om till digitala besök.
– Lokala åtgärder har också tidigt vidtagits för att minska smittrisk: affischering, standardfrågor till patienter om infektionssymtom, rutin att hålla avstånd mer än 2 meter om inte helt nödvändigt med närkontakt. Om möjligt undersöks misstänkt smittade patienter utomhus och med rekommenderad skyddsutrustning, säger Karin Steinberg.
Läkartidningen har nu berättat om två läkare som avlidit i covid-19. I början av maj avled en överläkare som arbetade vid Sollentuna sjukhus. Båda arbetade för Capio.
– Det är väldigt tragiskt, och vi sörjer två arbetskamrater som varit väldigt uppskattade. Det är en elak smitta. Det är jättesorgligt, säger Henrik Brehmer, kommunikationsdirektör på Capio.
Läs även:
Läkare sjuk i covid-19 har gått bort
Åklagare utreder sjuksköterskas död
Coronasmittad sjuksköterska på Karolinska avliden
Anställd vid Akademiska död efter att ha vårdats för covid-19
Läkare intensivvårdas för covid-19
