Fyra skånska vårdcentraler varnas

Hösten 2013 kontrollerade Region Skåne hur 150 skånska vårdcentraler registrerade patienternas diagnoser. Då upptäcktes flera avvikelser. Tolv av vårdcentralerna har nu granskats av regionens medicinska revisorer.

Granskningen visar att fyra vårdcentraler har registrerat flera eller tyngre diagnoser i ACG-systemet (Adjusted clinical groups), som ger ersättning baserat på patienternas vårdtyngd, än det finns stöd för och därför fått mer ersättning än de borde.

– Vi vill inte uttala oss om det ligger okunskap eller ekonomisk vinning bakom det här, säger Gilbert Tribo (FP), regionråd i Region Skåne till TT.

På två av vårdcentralerna anses felen vara så allvarliga att de dessutom får en anmärkning för bristande journalföring enligt Patientdatalagen och anmäls därför till IVO. Samtliga varnade vårdcentraler är privatägda. 

– Jag är inte alls förvånad över att det här sker. Man sätter nog diagnos mer generöst om man har ekonomiska incitament att göra det, säger Sven Engström, distriktsläkare, forskare och ordförande i kvalitets- och patientsäkerhetsrådet SFAM Q.

ACG-systemet har framhållits som ett mer rättvist och mindre manipulerbart system än besöksersättning eller ersättning per listad patient. Men Sven Engström varnar för att det kan locka till omotiverade diagnoser och fusk.

– Säg att en patient söker med en oklar symtombild och det skulle kunna vara – men är troligen inte – angina. Om du då vet att du får pengar i 18 månader om du då kallar det angina även om det är helt fel och du ändrar det vid nästa besök, så skriver du antagligen hellre det.

Han har studerat ersättningssystemet sedan början av 2000-talet och bland annat jämfört vårdcentralernas diagnoser med antalet konsumerade läkemedelsdoser i Region Skåne och Landstinget i Jönköpings län. Resultaten visar att värdena stämmer ganska bra överens för offentliga vårdcentraler och något sämre för bolagsägda, privata vårdcentraler. För vårdcentraler som ägs av läkare är dock skillnaden allra störst. Enligt Sven Engström beror det sannolikt på att de sistnämnda tjänar mer på att försöka få upp ersättningen. 

När ACG-systemet infördes i Landstinget i Jönköpings län arbetade Sven Engström själv på en vårdcentral i Gränna.

– Då låg vi riktigt bra till, men sen såg vi att våra ACG-poäng bara rasade och det försvann pengar motsvarande en skötersketjänst. Då var vi också tvungna att börja sätta massa diagnoser för att hämta igen pengarna. Systemet leder till en slags kapptävling mellan olika vårdcentraler.

Sven Engström berättar att han i princip ägnade en hel arbetsvecka åt att systematiskt gå igenom journaler för att se om det gick att få in mer pengar.

– Jag såg till att alla som hade en astmamedicin hade fått diagnos på det, att alla som hade magsårsmedicin hade fått diagnos på det och att alla som hade någon sömntablett fick diagnos på det… Det var inte ljug – men det var ändå en förfärlig massa tid som försvann som patienterna inte hade nytta av.

Region Skåne kommer att göra uppföljningar på de varnade vårdcentralerna. De kan tvingas betala tillbaka pengar, och om de fortsätter med de felaktiga registreringarna kan regionen säga upp deras avtal och kräva dem på vite.

Alla vårdcentraler i Skåne kommer även att erbjudas en utbildning i hur läkarna ska sätta diagnoser, för att undvika fler felaktigheter. Men Sven Engström tror inte att det hjälper.

– Alla gör olika. Och jag tror inte att man kan utbilda doktorer att bete sig likadant.

Han ger ett projekt inom primärvården i Östergötland, som han ledde, som ett exempel. 140 läkare samlades för att diskutera diagnoser. Ett moment var en mentometerövning där läkarna fick höra olika fallbeskrivningar och sedan föreslå diagnoser. Därefter gjordes en omröstning.

– Det blev jämnt spritt över alla förslag. Sedan hade vi en diskussion om resultatet och gjorde en ny omröstning. Och det blev ingen tydligare enlighet efter det, säger Sven Engström.

I fjol visade en enkät från Distriktsläkarföreningen i Jönköping att varannan distriktsläkare vill att ACG-systemet skrotas och att en majoritet anser att det tvingar fram omotiverade diagnoser (LT nr 41/2013). När landstinget i höstas ville klubba igenom en ökning av den del i ersättningen i vårdvalet som baseras på ACG-poäng från 50 till 75 poäng, protesterade de fackliga organisationerna (Läkartidningen. 2013;110:CL7A).