– Skulle vi stöta på samma sjukdom och veta precis vad vi vet om den i dag, vad skulle vi ha gjort då? Jag tror att vi skulle hamna någonstans mitt emellan vad Sverige har gjort och vad resten av världen har gjort, säger Anders Tegnell i en intervju med Sveriges Radio Ekot.
Han menar att det helt klart finns förbättringspotential i det Sverige har gjort. För även om den den svenska strategin är mer uthållig än de som inbegriper hårdare restriktioner, är de höga dödstalen oroande och manar till reflektion över vad som hade kunnat göras annorlunda.
Men Anders Tegnell är i nuläget osäker på vilka starkare åtgärder Sverige skulle ha vidtagit – eller om de åtgärder som successivt vidtagits, borde ha införts på en gång.
– Alla andra länder började med jättemycket på en gång, och problemet med det är att man egentligen inte vet vad av alla åtgärder man vidtagit som har bäst effekt. Möjligen får vi veta det nu när man börjar plocka bort åtgärder, en i taget. Och då kanske vi får någon slags lärdom om vad ytterligare, förutom det vi gjorde, man skulle kunna göra utan att köra den totala nedstängningen, säger han till Ekot.
I en intervju med nyhetsbyrån TT på onsdagen ger Anders Tegnell exempel på åtgärder Sverige hade kunnat vidta, om man haft mer kunskap om viruset och sjukdomen i det svenska utbrottets början.
– Det hade varit bra med mer testning, framför allt kring äldreboendena.
Under den dagliga myndighetsgemensamma presskonferensen på onsdagseftermiddagen återkopplade Anders Tegnell, liksom majoriteten av de närvarande journalisterna, till Ekot-intervjun. Statsepidemiologen ville då förtydliga att Folkhälsomyndigheten inte tycker att Sverige borde agera annorlunda i någon avgörande mening.
– Vi menar fortfarande att strategin är bra. Men sedan finns det alltid förbättringar man kan göra, speciellt när man tittar bakåt i tiden. Jag tycker personligen det vore konstigt om man svarade annorlunda på en sådan fråga – man kan alltid bli bättre.
