Den 16 mars fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att fungera som nationell inköpscentral för skyddsutrustning. Den 25 mars kompletterades uppdraget till att även innefatta medicinteknisk utrustning och läkemedel.
Bakgrunden var bland annat att flera regioner och kommuner signalerat att till exempel skyddsutrustning höll på att ta slut.
Hittills har Socialstyrelsen gjort inköp för omkring 1,5 miljarder kronor. Det uppger socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff på onsdagen.
Det har till exempel handlat om 600 respiratorer, 7 miljoner mun- och andningsskydd och 20 miljoner skyddshandskar.
Enligt Lena Hallengren har Socialstyrelsen hittills klarat av att möta så gott som alla förfrågningar från vården och omsorgen. Samtidigt framhåller hon att situationen fortfarande är skör och att den snabbt kan förändras.
– Från regeringen sida lämnas det tydliga beskedet att Socialstyrelsens uppdrag att fungera inköpscentral kommer att ligga fast tillsvidare.
Enligt Lena Hallengren har ingen region eller kommun under den senaste veckan rapporterat en kritisk situation till Socialstyrelsen.
– Även om vi i dag ser en förbättrad stabil situation är läget fortfarande ansträngt. Det är för tidigt att diskutera eventuella förändringar. Vi måste också ta höjd för att vi eventuellt kommer att få en andra våg och att situationen snabbt kan förvärras.
Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen, framhåller att myndighetens uppdrag handlar om att komplettera – inte ersätta – kommunernas och regionernas arbete kring tillgången på skyddsutrustning och annat.
Samtidigt ser Socialstyrelsen en minskning vad gäller antalet begäran om stöd, vilket tyder på en något stabilare lagersituation i region och kommuner. Men även Johanna Sandwall pekar på att läget fortfarande är skört.
– Vi har fortfarande ingen uthållig situation vad gäller personlig skyddsutrustning eller förbrukningsmateriel vad gäller lagerhållning. När det gäller medicinteknisk utrustning tror jag vi har kommit så långt som vi behöver komma. Det finns resurser som vi bedömer är tillräckliga, även vid en andra våg.
Enligt Johanna Sandwall finns det i nuläget inga akuta bristsituationer likt de som fanns i mars.
– Vi har stabilare process men långt från acceptabel, skulle jag säga. Vi borde ha en betydligt stabilare process och den borde ha funnits innan så att vi inte hade kommit i den akuta situationen. Att det blir en global brist kanske vi inte kan påverka, men hade vi haft beredskapslager för en viss tid hade vi kunnat jobba på ett annat sätt.