En ny amerikansk studie visar ett samband mellan partiklar i utomhusluft och ökad risk att dö av covid-19 [1]. Riskökningen var cirka 8 procent per µg/m3 PM2,5 (partiklar < 2,5 mikrometer), vilket innebär kraftigt ökade risker vid höga luftföroreningshalter. Studien omfattar 45 817 dödsfall bland 60 miljoner amerikaner och tar hänsyn till ett 20-tal förklaringsfaktorer på gruppnivå. Luftföroreningshalterna (medel­värde PM2,5 8,4µg/m3) liknar nivåerna i svenska storstäder.

I delar av Europa har höga halter av NO2 i atmosfären under månaderna före covid-19-utbrottet också visats samvariera med högre mortalitet i covid-19 [2]. Samband mellan luftföroreningshalter och förvärrad covid-19-sjukdom visas i flera studier som finns i preprint före granskning [3-5]. Två nya kinesiska studier och en italiensk studie visar också samband mellan luftföroreningshalter och risk att insjukna i covid-19 [6-8]. Även för sars-cov-1, som orsakade sars, sågs ett samband mellan luftföroreningshalter och ökad mortalitet [9].  Även om det inte går att påvisa kausalitet med ovan nämna observationsstudier så talar mycket för att luftföroreningar påverkar insjuknande och prognos vid covid-19.

Luftföroreningar

Luftföroreningar är en stor miljörelaterad riskfaktor för sjukdom som uppskattas orsaka cirka 5 miljoner dödsfall per år i världen [10]. Luftföroreningar är en blandning av partiklar och gaser från olika källor, där PM2,5-partiklar och NO2 utgör en stor del. Den största källan är förbränning av fossila bränslen. 

Epidemiologiska och experimentella studier visar att luftföroreningar ökar risken för akuta nedre luftvägsinfektioner med virus och olika mikrober [11-14]. Samband finns också mellan exponering för luftföroreningar och hjärt–kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes [15], som i sin tur är riskfaktorer för sämre prognos vid covid-19.

Tänkbara mekanismer

  • Luftföroreningar påverkar luftvägar och immunsystem så att mottagligheten för sars-cov-2-infektion ökar och motståndskraften minskar. Det finns vissa experimentella belägg för att luftföroreningar leder till ökad smittkänslighet för andra typer av virus (hittills inte studerat för sars-cov-2) [11-14] och för samband mellan PM2,5 och uttryck av ACE-2-receptorer [15].
  • Luftföroreningar ökar prevalensen av flera underliggande sjukdomar, bland annat hjärt–kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och dysfunktionellt immunförsvar, som i sig är riskfaktorer för förvärrat utfall vid covid-19 [10, 16-18].
  • Virus fäster vid luftföroreningspartiklar, vilket gör att de stannar längre i luften (inomhus och utomhus) och kan spridas till fler människor. Det finns vissa belägg för sådana mekanismer för andra virustyper, men ännu inte för sars-cov-2 [8]. De studier som ser samband mellan halter av luftföroreningspartiklar och risk att insjukna i covid-19 ger visst indirekt stöd för detta [6-8].

En modifierbar riskfaktor?

Covid-19 har medfört ett stort lidande för många och tung belastning på sjukvården. Luftföroreningar är sannolikt en modifierbar riskfaktor för covid-19-mortalitet på befolkningsnivå. Fortsatt experimentell och epidemiologisk forskning (inklusive justering för riskfaktorer på individnivå) krävs för att klarlägga ett samband och möjliga mekanismer. Det saknas specifika data från Sverige, men det kan förväntas att vår mindre förorenade luft gör den möjliga effekten för covid-19-sjukdom mindre påtaglig. 

Samtidigt har åtgärderna mot pandemin i Europa lett till minskad trafik och lägre kol- och oljeanvändning och därmed minskade luftföroreningshalter, vilket förväntas ha stora positiva hälsoeffekter. En uppskattning är att luftföroreningsrelaterad dödlighet minskat med 11 000 fall i Europa bara under den första månaden av nedstängning [19]. Detta illustrerar de möjliga hälsovinsterna av att reducera luftföroreningar med en genomtänkt strategi som utöver en potentiell effekt på framtida coronautbrott också skulle minska utsläppen av växthusgaser och bromsa klimatförändringarna – vår tids stora ödesfråga.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Björn Fagerberg är ledamot i Sjukhusläkarnas klimatgrupp samt styrelseledamot i föreningen Läkare för miljön.