Läkaren dömdes i augusti 2019 till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn, sexuellt ofredande, utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Det utnyttjade barnet var vid tillfällena 13 och 14 år och kontakten hade inletts på sociala medier. Brotten hade inte koppling till läkarens arbete. Vid straffmätningen tog hovrätten hänsyn till att läkaren förmodligen skulle förlora sin legitimation. Annars skulle straffet ha blivit tre och ett halvt års fängelse, enligt hovrätten.

Läkaren överklagade hovrättsdomen till Högsta domstolen, som nekade prövningstillstånd. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fick kännedom om saken genom att Högsta domstolen meddelade Ivo. Varken tingsrätten eller hovrätten hade tidigare underrättat tillsynsmyndigheten om sina domar, enligt Ivo. Det borde de ha gjort, påpekar Ivo i sin anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. En domstol ska inom en vecka skicka en kopia på dom där en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården dömts för bland annat sexualbrott, enligt förordningen om underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen om domar i vissa brottmål.

Ivo ansökte i januari i år hos HSAN om återkallelse av läkarens legitimation, och den 17 juni beslutade HSAN om återkallelse med stöd av patientsäkerhetslagen 8 kap 3§, enligt vilken legitimationen ska återkallas om den legitimerade gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne. Sådana förtroendeskadliga brott kan enligt lagens förarbeten vara brott mot annans liv och hälsa, sexualbrott och barnpornografibrott, påpekar HSAN. Brottsligheten ska också vara allvarlig.

HSAN bedömer att båda dessa krav är uppfyllda. HSAN skriver att nämnden finner det »anmärkningsvärt« att läkaren, som nekar till brott, »inte tycks inse allvaret i det han befunnits skyldig till«. HSAN fortsätter: »Ett sexualbrott riktat mot ett barn, oaktat barnets eventuella inställning till det inträffade i stunden, är ägnat att påverka förtroendet för en legitimerad yrkesutövare. Den syn på barn som brott av de aktuella slagen ger uttryck för är enligt ansvarsnämnden oförenlig med rollen som legitimerad läkare och riskerar att påverka allmänhetens förtroende för sjukvården och dess personal i stort. Brotten ska även anses som allvarliga i patientsäkerhetslagens mening bl.a. då de har riktats mot ett barn, då de har ett förhållandevis högt straffvärde och då någon annan påföljd än fängelse har varit utesluten.«

HSAN tillägger att domstolarna i sin straffmätning utgått från att läkaren kan antas förlora sin legitimation.

Sammantaget bedömer HSAN att läkaren gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom och återkallar legitimationen.