Patienter som har vissa typer av diagnoser eller typ av medicinering bör inte ha möjlighet att få vapenlicens. Så sa justitieminister Beatrice Ask till TT i en intervju 2010. Socialstyrelsen har nu på uppdrag av samma Ask tagit fram tydligare vägledning kring vapenlagens anmälningsplikt för läkare, rapporterades det i förra numret av Läkartidningen. I förtydligandet skriver myndigheten att »regeringen har förutom vissa former av psykisk ohälsa även nämnt missbruk, demens, vissa neurologiska sjukdomar och grava synfel som exempel« på diagnoser som föranleder anmälningsskyldighet.
Rikspolisstyrelsen, som också haft del i regeringsuppdraget, anförde i en rapport förra året att få läkare fullgjorde anmälningsplikten – trots att mer än 200 000 personer vårdades för diagnoser som påverkar förmågan att hantera vapen.
Socialstyrelsen menar att ökad anmälningsbenägenhet skulle kunna hjälpa att förhindra självmord, eventuellt också dödligt våld i nära relationer. Det återstår att bevisa. Läkarkåren förväntas i varje fall bidra i bygget av ett sökbart polisregister över patienter med »vissa« typer av diagnoser eller mediciner – 200 000 människor med exempelvis schizofreni, bipolär sjukdom, missbruk.
Vägen må vara kantad med goda föresatser – men vartåt bär det egentligen hän?
