Forskarna vid Agecap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitets psyklogiska institution, har samlat in data från 1 071 personer. Studien är en del i ett projekt som sedan 2015 har följt svenskar födda mellan 1949 och 1955.

Forskarna har mätt olika former av välbefinnande: livstillfredsställelse, ensamhet, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa. Och det var den sista aspekten som avvek mest från tidigare studier.

Genom åren har deltagarnas självskattade hälsa gradvis gått ned. Men i årets mätning, som gjordes under en vecka i slutet av mars, ökade den.

– Det betyder att deltagarna skattade sin hälsa på motsvarande nivå som för fem år sedan, säger forskaren Isabelle Hansson i ett pressmeddelande.

Enligt hennes kollega Marie Kivi kan det röra sig om en kontrasteffekt.

– Det kan vara så att de äldre jämför med hur dålig hälsan hade kunnat vara, om de till exempel hade haft covid-19, och då tycker de sig må ganska bra.

De som är över 70 år undvek fysiska kontakter i högre utsträckning än de i spannet 65–69 år. Men det verkar inte ha orsakats av större oro.

– Det är viktigt att poängtera att de som är över 70 år inte sitter hemma och är rädda. De oroar sig faktiskt mindre och de gör faktiskt mer för att inte bli smittade. Det är ju en perfekt kombination, säger Pär Bjälkebring.

Deltagarnas livstillfredsställelse och ensamhet var oförändrad jämfört med tidigare år. Men den självskattade hälsan var alltså bättre, liksom den ekonomiska tillfredsställelsen.

Forskarna framhåller att det är viktigt att inte dra alla i åldersspannet över en kam. Undersökningen baseras också på data från ett tidigt skede i det svenska arbetet med att hindra smittspridningen.

– Vi kommer att fortsätta att samla in ännu mer data. Pandemin är ju inte över, så vi vet inte vilka de långsiktiga effekterna blir. Nästa år kanske det återgår till det normala eller så får vi se en stor nedgång i den självskattade hälsan. Kanske får vi sen någon form av känslomässig utmattning, när människor inte orkar vara oroliga eller börjar må dåligt av en lång tids isolering, säger Isabelle Hansson.

Studien är publicerad i Journals of Gerontology: Series B.