Som Läkartidningen tidigare berättat har Folkhälsomyndigheten ansett att föreskrifterna för smittspårning har varit för krångliga att följa. Myndigheten har sedan några veckor också regeringens uppdrag att stötta regionerna i att återuppta eller förbättra deras smittspårningsarbete med covid-19.
Nu har Folkhälsomyndigheten tagit fram en ny vägledning till stöd för hälso- och sjukvårdsregionernas smittspårning. Där framgår bland annat att enskilda patienter efter bästa förmåga har skyldighet att medverka till minskad smittspridning, även om vården har ansvaret för smittspårningen.
– Det pågår redan i dag mycket smittspårning, framför allt i de mindre drabbade regionerna. Men den här vägledningen tror vi kan minska spridningen ännu mer, sa statsepidemiolog Anders Tegnell under en presskonferens på torsdagen.
Det krävs en regional anpassning till hur arbetet med smittspårningen genomförs, bland annat för att olika regioner befinner sig i olika faser. Det är viktigt att fokusera på kontakter som sker i miljöer med hög risk för smittspridning och miljöer som inkluderar riskgrupper.
– I vissa miljöer är det väldigt viktigt att smittspåra. Vi vet att en stor andel av smittan sker till nära hushållskontakter, och därför är det väldigt viktigt att man smittspårar där så att man bryter de smittkedjor som finns i den miljön, sa Anders Tegnell.
Han sa också att det kan finnas ytterligare riskmiljöer där smittspårning är lämplig, något Folkhälsomyndigheten kommer att återkomma till i framtiden. Folkhälsomyndigheten påpekar att en utökad smittspårning i hälso- och sjukvården alltid ska göras, oavsett vilken fas regionen befinner sig i.
Vägledningen finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Läs även:
Folkhälsomyndigheten ändrar föreskrifterna om smittspårning
Flera regioner växlar upp sitt arbete med smittspårning
