Egenreferat. Kopplingen mellan förhöjda serumnivåer av proinflammatoriska markörer och psykisk sjukdom, framför allt depression och andra humörstörningar, är sedan tidigare känd. En förändrad bakterieflora i tjocktarmen har kopplats till ett låggradigt systemiskt inflammationssvar, men blindtarmens roll och påverkan i upprätthållandet av kolonbakteriernas jämviktsläge är oklar. I denna populationsbaserade svenska registerstudie undersökte vi om kirurgiskt avlägsnande av blindtarmen i barndomen är kopplat till ökad risk för psykisk sjukdom senare i livet.
Alla svenska personer födda mellan 1973 och 1992 (N = 1 937 488) inkluderades och följdes fram till 31 december 2016 för psykisk sjukdomsdiagnos efter 14 års ålder. Exponering i vår studie var blindtarmsoperation före 14 års ålder (n = 44 259), konservativt behandlad blindtarmsinflammation (appendicit utan appendektomi) före 14 års ålder (n = 1 542) samt bråckkirurgi före 14 års ålder (n = 35 523). Kontrollgrupper för varje exponering var samtliga icke exponerade individer i studiepopulationen.
Individer som genomgått blindtarmsoperation före 14 års ålder uppvisade en ökad risk för depressiv sjukdom (justerad hazardkvot [aHR] 1,19; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,15–1,23), bipolär sjukdom (aHR 1,27 [95KI; 1,17–1,37]) och ångeststörning (aHR 1,20, [95KI; 1,16–1,23]) jämfört med individer som hade sin blindtarm kvar. Ingen koppling påvisades mellan blindtarmsoperation i barndomen och ökad risk för tvångssyndrom och schizofreni. Konservativt behandlad blindtarmsinflammation utan operation uppvisade inget samband med psykisk sjukdom senare i livet. Kopplingen mellan bråckkirurgi i barndomen och psykisk sjukdom senare i livet var mycket liten men signifikant.
Sammanfattningsvis påvisades en signifikant koppling mellan blindtarmsoperation i barndomen och humör- och ångeststörningar i vuxen ålder. Sambandet förklarades inte av kön, ålder, psykisk sjukdom hos biologiska föräldrar eller socioekonomiska faktorer. Konservativt behandlad blindtarmsinflammation uppvisade inget sambandsförhållande med psykisk sjukdom senare i livet. Genom att föreslå en ny koppling mellan två utbredda hälsoproblem öppnar vår populationsbaserade studie upp för vidare forskning kring möjliga kausala samband mellan tarmbakterier och mental hälsa.
Att ett barn har buksmärta kan vara ett uttryck både för somatiska, psykiska och sociala faktorer. Där kan också sambandet finnas. Eller har ni i studien exkluderat alla "oskyldiga appar" som togs bort?
Separata analyser borde göras för dessa tre underliggande orsaker till appendektomin. Som Anders Oskarsson påpekar kan negativ appendektomi vara ett uttryck för somatiska, psykiska och sociala faktorer. Jag har tidigare visat att flickor som opererats med negativ appendektomi före 14 års ålder föder sitt första barn vid lägre ålder och totalt fler barn är bakgrundspopulationen. Jag tolkar detta som ett uttryck för psykosociala faktorer.
