Hörselnedsättning innebär, som namnet anger, en nedsättning i förmågan att höra, vilket påverkar förmågan att ta del av den värld av ljud och talad kommunikation som är självklar för de flesta. Hörselnedsättning är en av våra folksjukdomar och en bidragande faktor till fattigdom i världen. Beroende på när i livet hörselskadan inträffar kommer den att påverka språkutveckling, utbildning, yrkesliv och social samvaro. 

Tidig upptäckt och behandling av hörselskador är viktig oavsett ålder, då obehandlad hörselnedsättning utgör en kognitiv belastning som kan bidra till utveckling av demens. Hörselnedsättning utgör en belastning för både individ och samhälle, där förhållandevis enkla insatser kan göra stor skillnad.

Dessutom kan sviktande kognitiva funktioner påverka förmågan att uppfatta och bearbeta ljud vilket kan yttra sig som svårigheter att uppfatta tal, ljudkänslighet samt tinnitus. Beträffande tinnitus finns ett flertal orsaker där hörselskador endast utgör en del.

Moderna benledningstekniker och hörapparater kan överbrygga det mekaniska ledningshindret vid till exempel hörselgångsatresi och kroniska infektioner. De flesta hörselskador omfattar dock även eller enbart innerörat. Kokleaimplantat har inneburit en revolution genom att ge döva människor möjlighet att höra och tala. Hörseln via kokleaimplantat liksom med hörapparater kan dock inte uppnå det friska örats förmåga att särskilja ljud från varandra. Detta gör det svårt att uppfatta tal i ljudrika miljöer eller då flera talar samt påverkar barns språkutveckling. Hörselskadans lokalisation påverkar också ljudkvaliteten, där skador på själva hårcellerna verkar gå bättre att överbrygga än skador i synapser och nervbanor.

Örats och hörselorganets innersta delar har studerats av forskare sedan mer än tvåhundra år, men på organ uttagna från både djur och människa. Missbildning av snäckan samt en förstorad vestibulär akvedukt vid ett fall av dövhet beskrevs redan 1791 av den italienska läkaren Carlo Mondini. Den medicinska utvecklingen inom bilddiagnostik, genetik och immunologi har medfört nya möjligheter att utreda orsaker till hörselnedsättning in vivo, vilket har skapat förutsättningar för utveckling av nya behandlingsmetoder. Ännu kan vi inte återställa hörseln i ett skadat inneröra, men med ökad kunskap om orsak och prognos kan vi förebygga hörselskador och anpassa behandlingsinsat­serna. 

Artiklarna i detta tema tar upp orsaker till hörselnedsättning, hörsel och kognition, benledningshör­apparater, kokleaimplantat, tvärprofessionell tinnitusbehandling, hur man upptäcker hörselnedsättning hos barn samt en genomgång av registret för grav hörselnedsättning. Vi hoppas kunna erbjuda givande läsning och nya kunskaper inom hörselområdet.