Sverige har ett avtal med läkemedelstillverkaren Astra Zeneca som skulle garantera tre miljoner människor vaccin. Därutöver är fyra avtal, via de EU-gemensamma förhandlingarna, »nästan klara« och det finns aktiva förhandlingar med ytterligare sex företag, berättade Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström på presskonferensen.

Företagen arbetar med olika »plattformar« för vaccinerna, beroende på vilka verkningsmekanismerna är, hur de administreras och varifrån antigenerna kommer. Richard Bergström vill se två, helst tre vaccin, inom varje plattform.

Sveriges strategi är i mångt och mycket EU:s strategi. Och genom en EU-fond kan Sverige och andra länder köpa vaccin till ett lägre pris än det egentliga. Men Richard Bergström sa också, vänd mot socialminister Lena Hallengren (S) under presskonferensen, att han tror att det kan behövas skjutas till pengar.

Med dagens utveckling är det möjligt att dra igång med vaccination under första kvartalet nästa år. Under första halvåret nästa år ser EU ut att ha tillgång till 500 miljoner doser, samt ytterligare 1 miljard doser halvåret därpå.

– Men nu ska vi betänka att de ska fungera, de ska bli godkända, och vi vet ännu inte om det behövs en eller två doser per individ, sa Richard Bergström.

Skulle alla vaccin fungera och godkännas har Sverige och andra länder köpt på sig för många doser.

– Men det är då ett lyxproblem. Då kommer vi dela med oss till andra länder. Vi kan sälja vidare till de som kan betala och vi kan skänka till fattiga länder, sa Richard Bergström.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson påpekade att vaccin är ett verktyg, men att det inte löser hela problemet med covid-19.

– Ett vaccin kan inte ensamt stoppa pandemin. Vi måste ha kvar de preventiva åtgärder vi nu infört under överskådlig framtid. Även om vi får ett vaccin nästa år vet vi inte hur god effekt det, hur mycket vi får, vilka typer av vacciner som kan kombineras och så vidare.

EU har inte uttryckt tydligt vad man förväntar sig av ett vaccin. Men Richard Bergström påpekade att den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA vill se en femtioprocentig skyddseffekt hos testpersonerna i studierna.

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en nationell plan för hur en massvaccination mot covid-19 ska gå till. Den bygger på den influensapandemiplanering vars senaste version fastställdes förra året.

– Den stipulerar vad som ska göras på nationell, regional och lokal nivå. Och jag vill skicka ett tydligt budskap till alla parter att nu är dags att sätta igång med det arbete som finns i de nationella pandemiplanerna för att vara klar den dag vaccinerna finns tillgängliga, sa Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, på pressträffen.

I grova drag ska vaccin prioriteras för samma grupper som prioriteras i det preventiva arbetet: personer över 70 år och de med underliggande sjukdomar. Därtill rekommenderar Folkhälsomyndigheten att hälso- och sjukvårdspersonal och personal i omsorgen vaccineras.

– Det är egentligen inte i första hand för att skydda personalen som sådan, utan för att skapa ett skydd kring de personer som har ett extra behov av skydd, sa Johan Carlson.

Totalt tillhör drygt 2,6 miljoner människor de prioriterade grupperna. Barn som inte har andra underliggande sjukdomar bedöms inte vara i behov av vaccinationer.

Folkhälsomyndigheten föreslår också att regeringen uppdaterar lagen som styr det nationella vaccinationsprogrammet så att vaccinationsregistret kan omfattas av covid-19-vaccinen.

– Det är väldigt viktigt i ett sådant här läge när vi tar in ett helt nytt vaccin som en stor del, kanske hela, befolkningen får – att man följer upp det med avseende på effekter och bieffekter.