Egenreferat. Aortadissektion är ett ovanligt sjukdomstillstånd med hög dödlighet och ingår i sjukdomsgruppen »akut aortasyndrom«. Dissektionssjukdomar klassificeras vanligen beroende på var den proximala delen av dissektionen är belägen enligt Stanfordklassifikation typ A och B. I de publicerade riktlinjerna från Europeiska kardiologföreningen betonades behovet av bättre kunskap om förekomsten av sjukdomen och om relevanta könsskillnader [1]. Syftet med denna studie var att analysera incidensen, tidstrender och behandlingsmönster hos patienter med aortadissektion samt belysa könsskillnader.
I studien inkluderades samtliga patienter som insjuknat i aortadissektion i Sverige 2002–2016, identifierade med ICD-koder och åtgärdskoder i Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Information om Sveriges befolkning inhämtades från Statistiska centralbyrån och sjukdomsincidensen beräknades. Opererade patienter delades upp i aortadissektion typ A och typ B, men en sådan uppdelning kunde inte göras hos läkemedelsbehandlade patienter.
I studien inkluderades drygt 8 000 patienter, varav 2 300 avled utanför sjukhus. Andelen kvinnor var högre i denna grupp jämfört med de patienter som inkom till sjukhus. Incidensen var 7,2 per 100 000 per år (9,1 hos män och 5,4 hos kvinnor). Under studietiden sågs en sjunkande incidens hos män samtidigt som den var oförändrad hos kvinnor. Andelen patienter som opererades för sin dissektion ökade under studien. Det fanns inga könsskillnader avseende antalet behandlade med öppen kirurgi, men färre kvinnor opererades endovaskulärt för aortadissektion typ B. Dödligheten inom 30 dagar minskade och långtidsöverlevnaden förbättrades. Bland kirurgiskt behandlade patienter hade kvinnor en högre dödlighet.
Denna populationsbaserade studie är unik då även avlidna individer som inte sjukhusvårdats inkluderades, vilket sannolikt bidragit till att en högre och mer korrekt incidens påvisades. Operationsfrekvensen ökade under studieperioden, vilket huvudsakligen förklaras av öppen kirurgisk behandling av typ A-dissektion. Den sjunkande postoperativa dödligheten kan delvis förklaras av den ökande operationsfrekvensen, men sannolikt även av förbättrad läkemedelsbehandling. Tydliga könsskillnader återfanns i materialet, men det återstår många frågor som bör besvaras avseende möjliga orsaker, till exempel distribution av riskfaktorer, behandlingsvillighet och möjliga morfologiska skillnader [2]. En mycket djupgående analys av artikeln som betonade vikten av fortsatt forskning avseende könsskillnader inom akut aortasyndrom ökar också förståelsen för betydelsen av detta unika svenska registermaterial.