Region Norrbotten har för stor kostym och behöver få ned kostnaderna. Annars riskerar regionens kostnadsutveckling att löpa amok. Målet är att minska kostnaderna med 700 miljoner kronor fram till 2022. Region Norrbotten har tagit hjälp av konsulter för att få förslag på hur man kan få bättre ordning på ekonomin.

Den första konsultrapporten kom i augusti. I den föreslogs åtgärder som berörde nuvarande lednings-och stabsfunktioner och enligt konsultfirman skulle spara 450 miljoner per år. I den föreslås bland annat att 40 chefer och totalt runt 400 helårstjänster ska bort.

Under måndagen blev den andra konsultrapporten officiell. Konsulternas uppdrag har varit att göra en översyn och analys av nuvarande verksamheter inom respektive sjukhus, dess uppdrag, dess organisation och bemanning samt ge förslag till framtida innehåll, organisation och bemanning. Primärvården finns också med i rapporten. Sammantaget väntas åtgärderna i den andra rapporten spara 560 miljoner kronor per år.

Rapporten innehåller många förslag som skulle innebär stora förändringar för hur hälso- och sjukvården i regionen organiseras och vilken verksamhet som de fem sjukhusen ska ha.

I lokalpressen har främst konsulternas förslag om att ta bort mellan 310 och 350 helårstjänster skapat rubriker. Det ska bland annat ske genom att skapa en enhetlig struktur med länsklinker inom den specialiserade vården, ökad rotation av bemanning mellan de fyra sjukhusen, färre chefer och färre jourlinjer. Förhoppningen är även att förändringarna ska minska behovet av hyrläkare.

I förslagen finns inga planer på att lägga ner sjukhus, däremot föreslås en rejäl minskning av verksamheten på Kiruna och särskilt Kalix sjukhus medan Sunderby sjukhus stärks. Konsulterna rekommenderar till exempel att regionen snabbutreder hur narkos och IVA-verksamhet kan flyttas från Kiruna och Kalix till Gällivare sjukhus och Sunderby sjukhus.

Nya arbetssätt och ökad digitalisering föreslås. Och akutläkarna får en central roll. Konsulterna anser att en enhetlig akutläkarmodell bör införas på alla akutmottagningar. Akutläkarna bör rotera mellan akutmottagningarna i regionen för att upprätthålla sin kompetens och få volymträning, skriver konsulterna.

Enligt Dagens Medicin har de två konsultuppdragen, som utförts av KPMG och Ernst och Young, kostat 3,2 miljoner kronor.

– Den största förändringen är att vi börjar jobba på ett enhetligt sätt inom verksamheterna. I dag arbetar vi inte som en region utan som om vi befann oss på flera utspridda öar, säger regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson till SVT Nyheter Norrbotten.

Hon är i stort positiv till konsulternas idéer. Men Gunilla Engström, ordförande i Norrbottens läkarförening, är inte särskilt imponerad av innehållet och tycker att rapporten är dåligt underbyggd.

– Man har dragit ganska stora slutsatser på rätt vaga grunder och kommer egentligen inte med något nytt. Man har ingen lösning på hur man logistiskt ska få det fungera med den läkarbrist som är i dag. Vi är inte tillräckligt många för att det ska finnas förutsättningar att göra sådana här förändringar.

Gunilla Engström beskriver den föreslagna rotationen av personal mellan sjukhusen som särskilt problematisk.

– Man har inte greppat problematiken som finns i Norrbotten. Jag tror inte de har förstått hur långa avstånden är här när de pratar om rotation av personal. Bor man i Luleå tar man sig inte bara till Kiruna på morgonen.

I dag finns en fungerande modell med akutläkare i Kiruna, som konsulterna anser bör vidareutvecklas. Nu finns det sex akutläkare, varav en på deltid, där samt fyra ST-läkare. Satsningen på akutläkare vid Sunderby sjukhus har däremot havererat helt och nu finns inga ST-läkare kvar där. Nu ska politikerna ta ställning till sparförslagen som lyfts fram i de två rapporterna. I mitten av oktober kan de tidigast behandlas i regionstyrelsen och den 28 oktober väntas det slutgiltiga beslutet i regionfullmäktige.

Bland politikerna har rapporterna tagits emot med blandade känslor. Såväl oppositionspolitikerna som den styrande majoriteten är skeptiska till en del idéer.

– Konsulterna vill »avlöva« sjukhusen som bara har grunduppdrag i dag – Kalix och Kiruna – och minska på verksamheterna där. Inte realistiskt. Om Kalix och Kiruna förlorar narkosläkarna, då försvinner både IVA och IVAK (akutsjukvården). Det vill jag absolut inte, säger regionrådet Linda Frohm (M) till Norrbottens-Kuriren.

När den politiska majoriteten Sjukvårdspartiet (SJVP), M och C gick till val 2018 var det med en vilja att decentralisera vården och behålla de fem länsdelssjukhusen.

Kenneth Backgård (SJVP), regionstyrelsens ordförande, är också kritisk till den föreslagna nedmonteringen av sjukhusen i Kalix och Kiruna.

– Vi ska ha fem profilerade länsdelssjukhus. Vi ska för guds skull bygga ett nytt sjukhus i Kiruna, därför måste det få en tydlig roll också, säger han till lokaltidningen.

På grund av gruvbrytningen måste det befintliga sjukhuset rivas. En avsiktsförklaring har undertecknats av regionpolitiker och gruvföretaget LKAB som innebär att LKAB ska ersätta det gamla sjukhuset i pengar. Regionstyrelsens målsättning är att Nya Kiruna sjukhus ska vara inflyttningsklart år 2026.

Kenneth Backgård tror även att det blir svårt att få till en enhetlig akutläkarmodell.

– Vi kan inte förändra organisationen så, då det förutsätter att vi har akutläkare som vi redan nu har jättesvårt att rekrytera.

Regionråden är även skeptiska till att ta bort 350 helårstjänster och påpekar att man i nuläget tvärtom behöver rekrytera sjukvårdspersonal.