Läkarförbundet har länge arbetat för att få till stånd en reglerad fortbildning för specialistläkare och har i flera rapporter pekat på att tiden som arbetsgivare avsätter för läkarnas fortbildning krymper. Nu har förbundet räknat ut vad det skulle kosta med en nationell reglering där alla specialistläkare får tio dagar extern fortbildning.
Enligt en grov uppskattning handlar det om drygt en miljard kronor. I relation till regionernas samlade utgifter för hälso- och sjukvården är det en tredjedels procent av kostnaderna (0,35 procent) och i relation till statens utgifter för hälso- och sjukvård i år cirka 1,5 procent.
– Ett miljardbelopp får en alltid att studsa till. Samtidigt är det en investering i personalens kunskap och kompetens, i patientsäkerhet och kvalitet, säger Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets andre vice ordförande samt ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsråd.
Hon fortsätter:
– Den kunskap och kompetens som läkare innehar är avgörande för kvaliteten i hälso- och sjukvården. Det är det som gör att vi kan ligga i framkant med våra behandlingar.
Sofia Rydgren Stale påpekar att det inte heller är säkert att det skulle innebära högre kostnader i ett längre perspektiv. Reglerad fortbildning skulle exempelvis kunna leda till färre vårdskador, effektivare behandlingar och bättre arbetsmiljö som gör det lättare för regionerna att rekrytera och behålla personal.
– Fortbildning minskar risken för misstag, leder till att vi slutar göra det vi inte ska och är nödvändig för att kunna utveckla hälso- och sjukvården.
Antalet dagar för extern fortbildning har sjunkit rejält sedan 2004, då Läkarförbundet började följa läkarnas fortbildning i en enkät till medlemmarna. 2005 ägnades nio dagar i genomsnitt åt extern fortbildning. Vid de senaste mätningarna – som gjordes 2017 och 2018 – var det sex dagar.
– Vi ser att det införs utbildningsstopp när det blir kärvare. Det är snabba poster att dra in. Det kan också vara svårt att prioritera fortbildning framför det patientnära arbetet, framför allt i bristspecialiteter, säger Sofia Rydgren Stale.
Skillnaderna är stora både mellan olika regioner och olika specialiteter. De regioner som hade mest extern fortbildning 2018 hade 7,7 dagar i snitt, medan de som hade minst landade på runt 4 dagar.
– Det blir lite som någon form av postkodlotteri när läkarna är olika uppdaterade i olika delar av landet, konstaterar Sofia Rydgren Stale och tillägger:
– Fortbildning är en investering i personalen. När man inte satsar på det, sparar man sig fattig.
Under pandemin och nu när vårdskulden ska betas av ser Läkarförbundet tydliga tecken på att fortbildningen fått stryka på foten. I juni och september har man gjort enkätundersökningar bland medlemmarna för att få reda på hur det har fungerat.
– Vi har sett en rätt påtaglig påverkan på fortbildning. Många regioner har tagit beslut om mycket hög restriktivitet vad gäller utbildning och i princip stopp för resor, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att regionerna hade kunnat ställa om till fortbildning i digital form i högre utsträckning.
– Många stora internationella kongresser har ju haft sina möten, fast digitalt. Då hade till och med fler läkare på en klinik kunnat delta och sedan ha kollegiala diskussioner utifrån det.
Läs mer:
Distriktsläkarna hinner inte med fortbildning
Så gjordes läkarförbundets uträkning
Läkarförbundets beräkning har utgått från rekommendationen om tio dagars extern fortbildning per år. I dag ligger snittet på sex dagar per år. Ska det öka till tio dagar, ökar lönekostnaderna för huvudmännen med cirka 315 miljoner kronor. Det är beräknat på en medellön för specialister på 63 900 kronor/månad (2018), att antalet specialister är 28 000 samt att huvudmännen även betalar arbetsgivaravgift på 32 procent. Till detta kommer kostnaden för själva deltagandet i extern fortbildning. Förbundet har uppskattat kostnaden till cirka 8 000 kronor per dag. Om 28 000 specialister ska få ytterligare fyra fortbildningsdagar landar summan på 896 miljoner kronor.
Lägger man ihop lönekostnaden och kostnaden för deltagande blir slutsumman 1,2 miljarder kronor.
År 2019 uppgick hälso- och sjukvårdens andel av statsbudgetens utgifter till cirka 80 miljarder kronor. Den uppskattade kostnaden för en reglerad fortbildning skulle då utgöra cirka 1,63 procent av statens utgifter för hälso- och sjukvård. Tittar man på regionerna så uppgick kostnaderna totalt för regionernas verksamheter till 375 miljarder kronor år 2019. 84 procent av det utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvården. Kostnaden för en reglerad fortbildning skulle utgöra cirka 0,35 procent av regionernas kostnader.
Källa: Läkarförbundet
Minst tio dagar extern fortbildning
Med extern fortbildning avses till exempel fördjupad utbildning, deltagande i vetenskapliga möten, auskultation och studiebesök. Läkarförbundet anser att minimum bör vara i snitt tio dagars extern fortbildning per år, och sammanlagt en halv dags intern och egen fortbildning i veckan.
Förbundet vill ha en reglering som tydliggör både arbetsgivarens skyldighet att se till att tid och pengar finns avsatta och arbetstagarens skyldighet att delta i fortbildning.
(uppdaterad 2020-10-08)
