2017 sa fullmäktige ett rungande ja till att Läkarförbundet skulle mer aktivt verka för läkares rätt till en egen, ostörd arbetsplats. Förra året dök ämnet upp på nytt. Fullmäktige ansåg inte att Läkarförbundet gjort tillräckligt.
Christer Lidman, huvudskyddsombud på Karolinska universitetssjukhuset, påpekade att administrativa ytor ofta tas bort när nya sjukhus byggs. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att redovisa hur man jobbat med läkares rätt till en ostörd arbetsplats de senaste åren.
2017 sa fullmäktige ett rungande »ja« till att Läkarförbundet mer aktivt skulle verka för läkares rätt till en egen, ostörd arbetsplats. Förra året dök ämnet upp på nytt. Fullmäktige ansåg inte att Läkarförbundet gjort tillräckligt.
Christer Lidman, huvudskyddsombud på Karolinska universitetssjukhuset, påpekade att administrativa ytor ofta tas bort när nya sjukhus byggs. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att redovisa hur man jobbat med läkares rätt till en ostörd arbetsplats de senaste åren.
– Ja, det har varit på tapeten minst de fem senaste åren, konstaterar Marina Tuutma.
Hon sitter i Läkarförbundets förbundsstyrelse och leder arbetslivsgruppens arbete, som har frågan på sitt bord.
Så vad gör Läkarförbundet?
Enligt Marina Tuutma är det svårt att påverka på central nivå eftersom det inte finns en tydlig motpart. Sveriges Kommuner och regioner hänvisar till regionerna. De som har störst chans att påverka är de lokala skyddsombuden, menar hon.
– Skyddsombuden har en nyckelroll. De måste bli involverade tidigt i byggprocessen, redan på idéstadiet.
Marina Tuutmas bild är att skyddsombuden ofta blir det. Men på vägen uppstår problem. Ett är att läkarna har svårt att hinna gå på mötena, särskilt om mötena sker med kort varsel. Ett annat är att arbetsgivaren inte lyssnar på skyddsombudens synpunkter.
– Det blir ofta konflikter runt detta, och skyddsombuden känner sig överkörda. Där måste vi gå in och stötta våra skyddsombud mycket mer.
Marina Tuutma tror att det i de flesta fallen handlar om en krock mellan byggprojektens budget och läkarnas komplexa behov. Det är svårt att få de ansvariga att förstå hur läkarnas arbetsmiljö fungerar.
– Vår arbetsmiljö är så uppsplittrad; vi rör oss mycket mellan olika miljöer och vårt arbete består av många små moment. Man måste hitta nya sätt att bedöma läkares arbetsmiljö, säger hon.
Om de ostörda arbetsplatserna saknas blir arbetet ineffektivt.
– Det blir ett himla pusslande. Alla springer runt som getingar. Om jag till exempel kollar en patients prov och behöver ringa till en kollega på ett annat ställe, men först måste springa och leta efter ett ledigt rum, blir det väldigt svårarbetat.
En annan aspekt som Marina Tuutma tycker glöms bort är patientsekretessen. Där vill hon att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) sätter ner foten.
– Det känns som om det bara är vi läkare som bryr oss om patientsekretessfrågan och står upp för patienterna. När skyddsombuden ska diskutera hur vi bygger nytt finns till exempel inte de delarna med efter-som arbetsgivaren säger att det inte är en arbetsmiljöfråga.
Marina Tuutma efterlyser nationella riktlinjer som syftar till att patientsekretessen ska skyddas bättre. Hon drar en parallell till ett färskt fall. En läkare som skrev journal på tåget anmäldes nyligen av en medpassagerare.
– Då är det plötsligt »Oj, oj, oj«. Men på sjukhus med öppet kontorslandskap kan vem som helst gå förbi och se sekretessbelagda uppgifter om en patient som man inte har en vårdrelation till. Det betraktas inte alls som en allvarlig risk.
Läs även:
Tysta rum försvinner när vården bygger nytt
»Jag tror det finns en misstänksamhet från läkarnas sida«
