Under 2020 har människors hälsa hamnat i fokus på ett sätt som vi inte kunnat föreställa oss. Pandemin har förödande konsekvenser och exponerar underliggande svagheter i sjukvården och folkhälsan. För att klara dagens och morgondagens folkhälsoutmaningar behövs specialistläkare med inriktning på folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem. Vi har nu en unik chans att förstärka specialiteten socialmedicin och bidra till en bättre folkhälsa.

Redan innan coronapandemin slog till var förebyggande av sjukdom och ohälsa, en mer jämlik hälsa samt förbättrad organisation och finansiering av hälso- och sjukvården tre ledande prioriteringar på hälsoområdet, både i Sverige och internationellt. Pandemin har synliggjort och förstärkt dessa behov.

I Sverige finns sedan 1974 en specialistutbildning för läkare med inriktning på folkhälsa, jämlik hälsa och hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Specialiteten lider dock av kronisk brist på både ST-platser och tjänster för färdiga specialister.

Specialiteten socialmedicin handlar enligt Socialstyrelsen om »människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället«. I dag finns cirka 50 specialister, varav hälften är 65 år eller äldre. Samtidigt finns bara fyra ST-tjänster i hela landet (Östergötland och Stockholm). En handfull läkare genomför utbildningen utan formell tjänst (»gråblock«) – ett tydligt bevis på att det inte råder brist på intresse bland blivande specialister. I jämförelse med andra nordiska länder, eller USA, Kanada och Storbritannien, har Sverige mycket få specialister i förhållande till befolkningsmängd inom det som på engelska brukar kallas »public health«.

Fler läkare med kompetens inom epidemiologi, global hälsa, folkhälsoarbete samt planering, organisation, utveckling och utvärdering av hälso- och sjukvård skulle kunna bidra kraftfullt till att utveckla folkhälsan, minska hälsoklyftorna och utveckla hälso- och sjukvården för att bättre motsvara befolkningens behov och ta vara på professionens perspektiv.

Detta innefattar arbetet med FN:s hållbarhetsmål och genomförandet av Agenda 2030, både i Sverige och globalt. Givetvis behövs många olika kompetenser för detta arbete, inte bara läkare, men specialister i socialmedicin kan spela en mycket viktig roll genom att kombinera kliniskt medicinskt och folkhälsovetenskapligt kunnande med kunskap om hälso- och sjukvården.

Att specialiteten socialmedicin behöver förstärkas har betonats de senaste åren, bland annat i Läkartidningen [1]. För att täcka basbehovet av socialmedicinsk kompetens behövs enligt våra beräkningar minst en specialistläkare per 100 000 invånare, samt minst en inom varje relevant myndighet respektive lärosäte med läkarutbildning. Totalt behövs drygt 110 specialister. För att fylla behoven behöver antalet utbildningsplatser och tjänster mångdubblas.

Kanske krävdes en pandemi för att få till förändring. I maj 2020 diskuterade representanter för bland annat Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och regioner, Region Stockholm, Region Östergötland samt Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa specialitetens framtid. Samtliga deltagare var överens om att det behövs fler specialister på alla nivåer – från myndigheter till regioner och kommuner.

Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att »utreda och genomföra åtgärder som kan ge förutsättningar och stimulera att det skapas fler utbildningstjänster« inom socialmedicin, med återrapportering senast den 31 augusti 2021 [2].

Allt detta är mycket lovande, och framtiden för specialiteten socialmedicin ser ljusare ut än på länge. Vi uppmanar nu Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regioner, kommuner och lärosäten att ta denna unika chans att utveckla en bärkraftig läkarspecialitet inom socialmedicin och folkhälsa.