Enligt Saco får en kvinnlig läkare i genomsnitt cirka en halv miljon kronor mindre i livslön än en manlig läkare.
– Spontant blir jag lite trött när jag hör det. Man kan undra var haken sitter? Varför man aldrig kommer till skott med en förändring, säger Ingela Heimann.
Hon efterlyser årliga lönekartläggningar som ett verktyg för att jämna ut lönerna. Något arbetsgivarna gjorde före 2009, då den borgerliga regeringen beslutade att de skulle göras vart tredje år. Jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) har dock föreslagit en återgång till årliga kartläggningar. Med tätare granskningar skulle problemet komma upp på agendan oftare, enligt Ingela Heimann.
– Man måste lyfta frågan hela tiden, gång på gång. Hur motiverar man skillnaden i lön mellan en kvinna och en man som gör samma jobb?
Finns det andra faktorer som kan förklara lönegapet – till exempel att fler manliga läkare sitter på chefsposter?
– I min, den lite äldre generationen, är det till viss del så. Där finns det fler manliga överläkare. Men löneskillnaden mellan kvinnor och män syns redan på AT-nivå, säger Ingela Heimann.
Hon tror att det delvis beror på gamla, inpräntade patriarkala strukturer.
– Gamla strukturer finns kvar. Jag har sett på nära håll hur unga män lyfts fram. Och jag menar inte att unga män inte är bra. Men har man inte genusglasögonen på sig finns det risk att man tappar de väldigt kompetenta tjejerna.
Vad gör ni i Sveriges kvinnliga läkares förening för att förändra detta?
– Vi ligger på som en pain in the ass på Läkarförbundet. Vi lyfter frågan ständigt och jämt för att få facket att vässa klorna och få medlemmarna att engagera sig lokalt. Men vi sitter tyvärr inte inne med makten – det är det vårdgivarna som gör.
Läs mer här:
Kvinnliga läkare förlorare när livslön räknas fram
Var tredje kvinnlig underläkare känner sig diskriminerad
