_.jpg)
Västra Götalandsregionen har ett ersättningssystem som till 40 procent är kopplat till patienternas diagnoser genom metoden adjusted clinical groups (ACG), där varje patient ges ett värde. Vårdtunga patienter med komplexa sjukdomar som kräver mer vård ska också ge mer pengar.
Kritiker har varnat för att systemet kan manipuleras och att det får konsekvenser. Om irrelevanta diagnoser återkommande registreras kan vårdcentralen få högre ersättning än den bör ha. Det innebär också att andra vårdcentraler får mindre eftersom det är ett slutet system med en bestämd summa pengar.
De senaste åren har Västra Götalandsregionen gjort en storstädning för att upptäcka systematiska felregistreringar sedan 2017. Granskningen har utförts på de enheter som uppvisat störst förändring i sin ACG-poäng samt haft dagar med högt antal diagnosregistreringar och med en hög andel diagnoser per individ.
Den senaste granskningen rör journaler på 30 vårdcentraler från verksamhetsåret 2018. Som Läkartidningen tidigare har berättat upptäcktes det att 14 av de 30 vårdcentralerna systematiskt registrerat irrelevanta diagnoser.
Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat beslutat om sanktioner. De hårdaste sanktionerna innebär att den totala ersättningen minskas med 10 procent per månad i 20 månader från och med årsskiftet.
– Regionen har egentligen inte förlorat en krona på detta. Men den som kan ha fått för mycket har fått det på bekostnad av sina konkurrenter. Därför tycker vi att det är viktigt att göra de här tillbakablickarna, säger Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
9 av de 14 vårdcentraler som nu åker på sanktioner drivs av Närhälsan, den offentligt drivna primärvården i regionen. Jonas Andersson tycker det är besvärande.
– De utgör häften av våra vårdcentraler, så de är något överrepresenterade. Så var det också i den tidigare granskningen. Jag har svårt att helt och hållet förklara varför. Men jag har fått veta att det funnits en del PM kring diagnosregistrering som möjligen har uppmuntrat till detta.
En liknande granskning gjordes förra året, då gällande verksamhetsåret 2017. Då beslutades att 22 vårdcentraler skulle få ekonomiska sanktioner.
– En stor del av ersättningsystemet bygger på ACG i vår region. Det är en förtroendefråga. Plus att det är en fråga om journalhygien – att vi har bra journaler som funkar i vardagen och inte är fyllda med en massa upprepande av tidigare diagnoser, säger Jonas Andersson.
Trots de uppenbara problemen med ersättningssystemet, vill han behålla ACG-systemet. Han uppger att det har starkt stöd både hos vårdgivare och politiker.
– Med det här systemet undanröjer vi risken att vårdgivaren ska tänka: »Vi vill inte ha dig som patient för du är för dyr«. För vårdgivarna finns det en trygghet i att vårdtunga patienter ger en högre ersättning.
En ny journalgranskning planeras nästa år, då gällande verksamhetsåret 2019. Men Jonas Andersson tror att det blir den sista stora ACG-granskningen i Västra Götalandsregionen.
– Sedan förra året räknar vi med att vi har ett system som gör att vi kan upptäcka märkligheter i förändring av diagnosregistrering lite tidigare och kan göra punktinsatser.
Enligt honom har även kulturen på vårdcentralerna förändrats sedan ACG-granskningarna drog i gång.
– Av de 14 vårdcentraler som nu fick sanktioner har många sagt »Ja, precis så var det 2018. Men vi jobbar inte så längre«. Och vi ser också en avmattning i hur mycket diagnoser som registreras.
Läs också:
Bakläxa för vårdcentraler i Västra Götalandsregionen
Distriktsläkare kritisk till ACG-granskningen
Vårdcentraler i Västra Götaland åker på straffavgift
Vårdcentralschef: »Vi straffas för att vi gjort som man ska«
(uppdaterad 2020-11-13)
