Egenreferat. I Sverige kan följsamheten till en behandlingsrekommendation snabbt följas upp med länkning av kvalitetsregister till nationella hälsodataregister via »Statistikspåret« hos Socialstyrelsen.
I juni 2018 godkände Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, subventionerad användning av abirateron plus prednisolon i kombination med GnRH-agonist på indikationen nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer av högrisktyp, med restriktionen att behandling med cytostatika inte var lämplig. Beslutet baserades på randomiserade studier som visat en överlevnadsvinst på över ett år för män som fått abirateron [1].
Sex månader efter diagnos är 80 procent av alla nya prostatacancerfall registrerade i Nationella prostatacancerregistret (NPCR). Information om alla män i NPCR som potentiellt uppfyllde den nya indikationen identifierades i Patientregistret och Läkemedelsregistret via Statistikspåret och därmed kunde introduktion och följsamhet till begränsningen i användning studeras.
Uppgifter i NPCR om differentieringsgrad, antal benmetastaser och förekomst av viscerala metastaser användes för att bedöma riskkategori (högrisk motsvarar minst två av följande faktorer: Gleasonsumma 8–10, fler än tre benmetastaser eller viscerala metastaser). Uppgifter i Patientregistret om utskrivningsdiagnoser användes för beräkning av Charlsons komorbiditetsindex för samsjuklighet som indikator för att bedöma om cytostatika var lämpliga. Uppgifter i Läkemedelsregistret inhämtades om uttagna recept på abirateron.
Under perioden juni 2018 till september 2020 registrerades 2 041 män med primärt metastaserad prostatacancer i NPCR. Av dessa hade 250 (12 procent) tagit ut recept på abirateron inom sex månader efter diagnos. Andelen män som behandlades med abirateron ökade från 10/226 (4 procent) tredje kvartalet 2018 till 58/223 (26 procent) första kvartalet 2020. Av de män som påbörjade abirateronbehandling hade 136/250 (54 procent) högriskcancer och 70 procent (176/ 250) ingen registrerad samsjuklighet. Andelen män som behandlades med abirateron varierade mellan 0 och 39 procent i Sveriges 21 regioner (Figur 1).
Införandet av abirateron på den nya indikationen var långsamt, och det fanns en stor variation mellan regioner i Sverige. Följsamheten till att enbart behandla män med högriskcancer var låg, och likaså föreföll följsamheten till att enbart behandla män som inte var lämpliga för cytostatika vara låg.
Kombinationen av data från kvalitets- och nationella hälsodataregister via Statistikspåret gör det möjligt att snabbt och kontinuerligt följa införandet av nya läkemedel i Sverige.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Region Uppsala har tecknat avtal med Janssen om kvartalsrapporter om förskrivning av abirateron vid nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer.