Folkhälsomyndighetens scenario bygger på data från tiden mellan 24 augusti och 6 november. Men Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, sa vid en presskonferens på torsdagen att det är viktigt att förstå att det bara är en möjlig utveckling av pandemin i Sverige.
– Det är ett scenario, inte en prognos. En prognos kräver att man har något tidigare att jämföra med.
Enligt scenariot kan kulmen av rapporterade fall av covid-19 nås i början/mitten av december. I mitten av januari kan antalet ha halverats, enligt scenariot.
Statsminister Stefan Löfven (S) berättade också att regeringen beslutat att Folkhälsomyndigheten ska uppdatera sina scenarion varannan månad och att dessa ska beröra de kommande tre månaderna. Myndigheten kommer därtill att publicera regionala scenarion framöver.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna får dessutom uppdraget att ge förslag på insatser som kan behövas utifrån Folkhälsomyndighetens scenarion. Socialstyrelsen ska bland annat att bedöma behovet av skyddsutrustning och annat materiel inom både vården och omsorgen, samt att prognostisera inläggning inom slutenvård och intensivvård.
Folkhälsomyndigheten presenterade också en ny vägledning för snabbtester i form av antigentester. Myndigheten bedömer nu att underlaget är tillräckligt stabilt för att kunna erbjuda snabbtester på exempelvis äldreboenden, vid besök i primärvården eller på akuten.
Karin Tegmark Wisell, chef på avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, påtalade att snabbtesterna ska ses som ett komplement till PCR-tester. De kan också användas för smittspårning för att se hur utbrett ett kluster av smitta är.
Snabbtesterna påvisar virusets antigen, skalproteinet hos viruset, och kan bidra till att hitta fler smittsamma individer. Men det kan inte utesluta sjukdom och det kan inte identifiera lika många fall som PCR-tester.
– Det gör att ett negativt testresultat innebär att det kan behöva göras ett uppföljningsprov innan man kan utesluta sjukdom, sa Karin Tegmark Wisell.
