Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen. Foto: Joachim Nyvall

I inledningen av pandemin tog Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) initiativ till att ordna återkommande webbinarier med sammanfattningar av kunskapsläget kring covid-19 och lägesrapporter från vården i olika delar av landet. Webbmötena har också varit ett sätt att sprida nya arbetssätt och behandlingsrekommendationer.

I samarbete med Föreningen för klinisk mikrobiologi och Svenska hygienläkarföreningen tog infektionsläkarföreningen också fram det första nationella vårdprogrammet för covid-19. Programmet publicerades i juni och är tänkt att utgöra en bas för utredning, handläggning och behandling för patienter med covid-19 i Sverige.

För dessa insatser tilldelas nu föreningen Sjukhusläkarnas utmärkelse Friska sjukvårdspriset.

– Vi är glada och stolta över att vårt arbete uppmärksammas, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen, i ett pressmeddelande.

Priset har funnits sedan 2008 och tilldelas »någon eller några som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare«.

I pressmeddelandet kommenterar Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson pristagaren:

– Framförallt är det viktigt att synliggöra den kraft som finns inom professionen när det gäller. SILF visar prov på eget initiativ, med omedelbart resultat, utanför arbetstid. Tid för utveckling, forskning och kollegialt utbyte – också mellan olika discipliner – borde vara en självklarhet i allas kliniska vardag. I stället gäller detaljstyrning och övertro på checklistor, säger Karin Båtelson.

Läs mer:

Nationellt vårdprogram för covid-19

Infektionsläkare serverar kåren senaste vetenskapen kring covid-19

Intervju med Lars-Magnus Andersson i Läkartidningens podd: »Låt personalen turas om med det tyngsta arbetet«

Sjukhusläkarnas motivering:

»Friska Sjukvårdspriset 2020 tilldelas Svenska Infektionsläkarföreningen för att ha startat en vetenskaplig, lärande och kollegial arena som garanterade Sveriges covidpatienter den, i varje skede, mest evidensbaserade vården under pandemins första brinnande fas. Detta med en tillgänglighet som också spred kunskapsläget och förståelse långt utanför den egna kretsen. Arbetet resulterade i att föreningen i samarbete med Föreningen för Klinisk Mikrobiologi och Svenska Hygienläkarföreningen rekordsnabbt kunde skriva det första nationella vårdprogrammet för covid-19. Att professionen driver utvecklingen, i brett samarbete direkt från kliniken, är framgångsfaktorn. Det är önskvärt att detta arbetssätt sprider sig, med ledorden professionellt, prestigelöst och till och med publikt.«