Varför gjorde ni studien?

När vi skulle ta fram en handlingsplan för »nära vård«-omställningen av barns och ungas hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen insåg vi att heltäckande data och kunskap kring barns övergripande sjuklighet och vårdbehov saknades, även nationellt.

Är resultaten i Västra Götalandsregionen giltiga för resten av landet?

Vi tror det, men kan förstås inte veta säkert. Primärvårdsdata och andra kategorier än läkarbesök saknas ju i nationella register, så precis samma datakörning är svår att göra. Men Västra Götalandsregionen är som ett Sverige i miniatyr demografiskt. Det finns inget som indikerar att sjukligheten skulle skilja sig från övriga landet.

Hur ser ni på barns och ungas fram­tida vårdbehov?

Vi tror att det kommer att öka, och att komplexiteten också ökar med behov av breda insatser som inte enbart är medicinska. Psykosocialt stöd och hjälp i vardag och skola är eftersatta områden i dag. Vården behöver möta upp tidigare och mycket mer över specialistgränserna – och ändamålsenligt samordnat. Vi har väldigt mycket att vinna på tidiga insatser när det gäller hälsan för hela livet.

Du blev nyligen av regeringen utsedd att samordna landets vård av barn och unga. Vad innebär det?

Att utreda förutsättningar och lämna författningsförslag. Man kan se det som att vi barnsäkrar den pågående omställningen till nära vård, eftersom barn har behov, förutsättningar och rättigheter som delvis skiljer sig från vuxnas. Barns- och ungas hälso- och sjukvård är ju lite av ett »system i sy­stemet« med många specifika uppdrag riktade till barn och unga. I direktiven finns också ett riktat uppdrag kring psykisk hälsa på flera nivåer.